Psykiska besvär vanligare bland yngre vuxna

Under det halva sekel som Levnadsnivåundersökningen har genomförts har människors allmänna hälsotillstånd varit ganska stabilt och flera typer av ohälsoproblem har minskat något i befolkningen. Ett tydligt undantag är de psykiska besvären. Andelen personer som uppger psykiska besvär har ökat och ökningen är särskilt stor i yngre generationer.

– Det mest anmärkningsvärda är hur tydligt åldersmönstret har förändrats. För femtio år sedan rapporterade äldre oftare psykiska besvär än yngre vuxna. I dag ser vi det motsatta mönstret, säger Ida Ljungström, doktorand vid Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA), Sociologiska institutionen.

Ökningen bland yngre började redan i generationer som var unga vuxna under 1990-talet, och den högre nivån av psykiska besvär har delvis följt med när dessa grupper blivit äldre. Ökningen syns framför allt i rapporterade besvär som depression, nervösa problem och psykisk sjukdom. Även trötthet och sömnproblem har blivit vanligare. Bland äldre har samtliga dessa besvär i stället minskat.

I alla åldersgrupper rapporterar kvinnor oftare än män psykiska besvär. Samtidigt har ökningen bland yngre och minskningen bland äldre varit störst bland kvinnor. Det innebär att skillnaderna mellan kvinnor och män har ökat i de yngre åldersgrupperna och minskat i de äldre.

Vad ligger bakom utvecklingen?

Hur ska vi då förstå ökningen av psykiska besvär i de yngre generationerna? Det är möjligt att yngre generationer kan ha en annan syn på vad som ska definieras som ohälsoproblem och andra sätt att tolka kroppsliga fenomen. När psykiska problem blir kända och omtalade skapas en tolkningsram för problem som man tidigare inte haft begrepp för. Acceptansen för psykisk ohälsa har ökat, liksom kunskapen om olika problem och behandlingar, vilket kan göra det lättare att tolka de problem man har som psykisk ohälsa. Det kan också vara så att nya referensramar och ideal kring hälsa har etablerats.

Samtidigt kan förändringen även bero på externa samhällsförändringar. Förändringar i skola och arbetsliv eller omvärldshändelser som krig och klimatförändringar skulle till exempel kunna leda till oro, som i sin tur kan leda till psykiska besvär. När det gäller yngre förs ofta sociala medier fram som en förklaring till ökningen av psykiska besvär. Det är dock metodologiskt svårt att testa dessa möjliga förklaringsmodeller och särskilja deras effekter från varandra.

– Våra data visar att yngre generationer oftare rapporterar psykiska besvär än tidigare generationer gjorde i samma ålder. Däremot kan vi inte avgöra i vilken utsträckning förändringen beror på att människor mår sämre eller på förändrade sätt att uppfatta och beskriva psykiska problem, säger Ida Ljungström.

Utvecklingen av psykiska besvär bland yngre vuxna är en av de tydligaste förändringarna som framträder när forskarna jämför levnadsvillkor över flera decennier. Studien bygger på Levnadsnivåundersökningen, som sedan 1968 har följt människors levnadsvillkor i Sverige. Den yngsta åldersgruppen i analysen är 20–29 år.

Ur boken Välfärd & livsvillkor

Välfärd & livsvillkor – Perspektiv på samtida samhällsbilder
Redaktörer: Katarina Boye och Johan Westerman
Förlag: Liber | ISBN: 978-91-47-15832-4 | 384 sidor

Kapitlet ”Hur mår Sverige? Självrapporterad hälsa och ohälsosymtom i Sverige 1968–2022” av Ida Ljungström, Andreas Ljungström och Carina Mood ligger till grund för denna artikel och belyser utvecklingen av självrapporterad hälsa och psykiska besvär i olika generationer.

Om Levnadsnivåundersökningen (LNU)

Genomförs vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Levnadsnivåundersökningen (LNU) har följt människors levnadsvillkor i Sverige sedan 1968. Genom återkommande undersökningar ger LNU unik kunskap om hur välfärd, arbete, hälsa och livsvillkor förändras över tid.