Ny bok granskar bilden av Sverige – vad säger forskningen om våra livsvillkor?

Hur har Sverige egentligen förändrats sedan 1960-talet? Ökar fattigdomen? Är vi mer ensamma och har sämre psykisk hälsa? Har arbetslivet blivit mer osäkert? Och stämmer bilden att unga män halkar efter på arbetsmarknaden? I Välfärd & livsvillkor – Perspektiv på samtida samhällsbilder (Liber, 2026) undersöker 30 forskare från bland annat Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet dessa och många andra frågor.

Boken baseras på Levnadsnivåundersökningen (LNU), som sedan 1968 har följt människors levnadsvillkor i Sverige. De återkommande undersökningarna ger unika möjligheter att följa hur välfärd, arbete, hälsa och sociala villkor förändras.

– Många av de samhällsbilder som präglar debatten innehåller ett korn av sanning, men resultaten visar ofta en mer komplex verklighet än den som framträder i det offentliga samtalet, säger Katarina Boye, docent i sociologi och en av bokens redaktörer.

– Vår utgångspunkt är att utmana den ofta dystra bilden av samhällsutvecklingen som framträder i media och den allmänna diskussionen. Samtidigt har vi själva fått anledning att ompröva våra förutfattade meningar under arbetets gång. Bilden som framträder är att mycket har blivit bättre, samtidigt som ojämlikheter består och vissa nya problem har blivit tydligare, säger Johan Westerman, doktor i sociologi och en av bokens redaktörer.

Den nya boken tecknar en bred bild av det svenska samhället och hur det har förändrats under de senaste 50 åren. Här presenteras ett urval av slutsatser från några av bokens kapitel.

Bokens analyser visar bland annat att den ekonomiska ojämlikheten har ökat, men att det inte innebär att de med lägst inkomster har fått det sämre. Alla inkomstgrupper har förbättrat sin situation, även om förbättringen varit större i mitten och särskilt stark i toppen av inkomstfördelningen.

Den materiella och ekonomiska utsattheten, det vill säga svårigheter att klara sig ekonomiskt i vardagen, har även minskat kraftigt över tid. Vissa former av ekonomisk utsatthet har dock ökat något under 2020-talet. Barnfattigdomen är påtagligt högre bland barn med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar än bland andra barn.

Den psykiska ohälsan har ökat kraftigt i yngre generationer. Ökningen började redan bland dem som var unga vuxna på 90- och 00-talet och har delvis följt med in i medelåldern. Bland äldre har andelen med psykiska besvär i stället minskat. Åldersmönstret har därmed vänts: för ett halvt sekel sedan var psykisk ohälsa vanligast bland äldre, i dag är den vanligast bland unga. Allvarliga former av social isolering och ensamhet är dock ovanliga i Sverige och det finns få tecken på att dessa ökar över tid.

Boken nyanserar också bilden av arbetsmarknaden och dess utveckling. Anställda stannar kortare tid hos samma arbetsgivare än tidigare och andelen tidsbegränsade anställningar ökade kraftigt under 1990-talet. Trenden mot ökad osäkerhet på arbetsmarknaden är dock inte entydig. Sedan 2010 har anställningstiderna varit oförändrade och tidsbegränsade anställningar har inte blivit vanligare på länge. De kortaste anställningstiderna finns bland högskoleutbildade, vilket kan indikera att jobbyten i många fall kan vara karriärorienterade och frivilliga.

Kvinnor har fortsatt att stärka sin position på arbetsmarknaden och unga kvinnor och män arbetar numera i yrken med likvärdig prestige. Samtidigt lönar sig mansdominerade yrken fortfarande betydligt mer än kvinnodominerade yrken och män får högre avkastning på sin utbildning.

Dessa exempel och bokens övriga resultat visar att flera etablerade samhällsbilder behöver nyanseras. Vissa utvecklingstendenser är tydliga, medan andra är mer komplexa än vad den offentliga debatten ger intryck av.

Boken är ett faktabaserat inlägg i debatten om samhällsutvecklingen, men pekar också ut områden där vår kunskap är begränsad och vidare undersökningar behövs.

Om boken

Välfärd & livsvillkor – Perspektiv på samtida samhällsbilder Red. Katarina Boye & Johan Westerman Förlag: Liber | ISBN: 978-91-47-15832-4 | 384 sidor

Boken lämpar sig som kurslitteratur i sociologi, men vänder sig även till journalister, tjänstemän vid myndigheter, intresseorganisationer och en intresserad allmänhet som söker en forskningsbaserad förståelse av hur välfärd och livsvillkor är fördelade i Sverige och hur de har förändrats över tid.

Om Levnadsnivåundersökningen (LNU)

Genomförs vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Levnadsnivåundersökningen (LNU) har följt människors levnadsvillkor i Sverige sedan 1968. Genom återkommande undersökningar ger LNU unik kunskap om hur välfärd, arbete, hälsa och livsvillkor förändras över tid.

Kontakt

Katarina Boye, docent i sociologi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, katarina.boye@sofi.su.se

Johan Westerman, doktor i sociologi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, johan.westerman@sofi.su.se

Kontaktuppgifter till förlaget: Liber AB, 113 98 Stockholm | www.liber.se