Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutet för internationell ekonomi". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 121 träffar
- Carolina Lindholm ny statssekreterare vid Finansdepartementet
Institutet för internationell ekonomi
IIES doktorand Carolina Lindholm tar tjänstledigt för att bli ny statssekreterare vid Finansdepartementet där hon kommer att ansvara för skattefrågor. För mer information, läs mer på Regeringens webb: Nya statssekreterare i Regeringskansliet
- Stort anslag tilldelat forskning om kriser och ekonomisk ojämlikhet
Institutet för internationell ekonomi
Forskning om hur ojämlikt kriser drabbar hushåll har erhållit ett miljöanslag om 17 MKr från Vetenskapsrådet. Syftet med projektet är bland annat att få insikter om hur en effektiv ekonomisk politik kan utformas för att förebygga och hantera kriser. Sedan år 2000 har Sverige och stora delar av världen drabbats av betydande kriser – kriser som har varit markant djupare än övriga kriser i västvärlden under efterkrigstiden: • En djup lågkonjunktur 2007-2009 (med efterverkningar och skuldkriser i Europa) • Covid-19 pandemin med efterföljande inflationschock Båda kriserna har inneburit stora genomsnittliga förluster för vår ekonomiska välfärd. De har även gjort det tydligt hur kriser, typiskt sett, drabbar olika hushåll olika kraftigt – kriser synliggör ojämlikheter i samhället. “Genom projektet vill vi förstå hur kriser drabbar våra samhällen och växelverkan mellan en kris förlopp och ojämlikhet i förmögenhet och inkomst,” säger Per Krusell. Fokuset ligger på finansmarknadernas roll För det första hade krisen 2007-2009 sitt ursprung i finansmarknader med inbyggda sårbarheter – de kollapsade i USA vilket förde med sig enorma dominoeffekter – och det här gör dessa marknader viktiga att studera. För det andra spelar finansmarknader en central roll i de djupaste ekonomiska kriserna: antingen som utlösande faktor eller, som under pandemin då centralbankernas åtgärder var viktiga för att motverka en ännu djupare kris följt av svagare återhämtning. Utifrån mikrodata och beräkningsintensiva ekonomiska modeller hoppas forskarna vinna insikter om hur ekonomisk politik bör utformas. ”Det finns ett intressant samspel mellan finansmarknaderna och ekonomisk ojämlikhet. Bättre fungerande finansmarknader tenderar att utjämna de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt kan finansiella sårbarheter uppstå om exempelvis banker är alltför generösa i sin kreditgivning mot ekonomiskt svaga grupper.” säger Roine Vestman. Forskargruppen består bland annat av forskare från Stockholms universitet. Från IIES deltar Per Krusell,som även är huvudansvarig för projektet, liksom Kieran Larkin och Tobias Broer. Från Nationalekonomiska institutionen deltar Roine Vestman. Även forskare från Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm deltar. Projektet väntas pågå 2023-2028.
- Finansministerns första möte med ekonomiska rådet
Institutet för internationell ekonomi
På måndagen den 25 januari hade rådet sitt första möte med finansminister Elisabeth Svantesson. Rådet består av sju personer från olika nationalekonomiska fält utöver finansministern, som leder mötet. Syftet med rådet är att ge finansministern råd i aktuella ekonomiska och vetenskapliga frågor som är relevanta för den ekonomiska politiken. Vid årets första möte handlade diskussionerna framför allt om finanspolitikens roll i ett eventuellt läge med försämrad ekonomiskt tillväxt i kombination med hög inflation. Finansministerns ekonomiska råd har sin bakgrund i den referensgrupp med nationalekonomiska forskare som skapades våren 2020 under Covid-19-pandemin. IIES professorer Lars Calmfors och John Hassler sitter båda i rådet. Klicka här för att läsa Regeringskansliets pressmeddelande
- Torsten Persson tilldelas Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris
Institutet för internationell ekonomi
"...för hans internationellt erkända, banbrytande bidrag till förståelsen av samspelet mellan politik och ekonomi..."
- Covid-19 pandemin la nya bördor på redan missgynnade grupper
Institutet för internationell ekonomi
En ny studie från forskare vid Stockholms universitet blev nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger hur covid-19 pandemin skapade nya sociala ojämlikheter och påverkade existerande ojämlikheter. Forskarna presenterar två nya rön. (1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar. (2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021). Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson. Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien. Det är välkänt att olika konsekvenser av pandemin slog hårdare mot visa grupper än andra, men det har ändå varit svårt att mäta pandemins breda konsekvenser på ojämlikheten då olika forskare inom olika vetenskapliga discipliner arbetar med olika metoder och mått. Forskarna angriper denna kunskapsbrist. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst. Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien. Läs mer om SWECOV Eller på projektets hemsida För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS. Till PNAS artikeln (på engelska) Kontakter: Torsten Persson (IIES) +46 79 313 3904 torsten.persson@iies.su.se Adam Altmejd (SOFI) +46 73 420 0120 adam.altmejd@sofi.su.se Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap) +46 70 839 8508 olof.ostergren@su.se
- Gualtiero Azzalini har disputerat
Institutet för internationell ekonomi
Den 14 juni försvarade Gualtiero sin avhandling "Essays on Income Risk, Portfolio Choices and the Macroeconomy".
- Mattias Almgrens avhandling tillgänglig för nedladdning
Institutet för internationell ekonomi
Avhandlingen "Essays on Home Production, Mobility, and Monetary Policy" består av fyra uppsatser och kan nu laddas ner från webben. Klicka här för att läsa och ladda ner avhandlingen
- Markus Kondziella har disputerat
Institutet för internationell ekonomi
Den 15 juni försvarade Markus sin avhandling "Essays on Economic Growth, Inflation and Inequality".
- Francesco Loiacono har disputerat
Institutet för internationell ekonomi
Francesco försvarade sin avhandling "Firms and Labor Markets: Essays in Development Economics" den 8 juni.
- ERC-anslag till forskning om att skapa kvalitetsmarknader för bönder i låginkomstländer
Institutet för internationell ekonomi
Professor Jakob Svensson vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) har tilldelats ett ERC-anslag om cirka 23 miljoner kronor till projektet "It's (also) What You Produce: Experimental Evidence on Creating Markets for Quality in Low-income Countries". Projektet syftar till att undersöka varför inkomst och produktivitet bland afrikanska småbönder är så låg genom att studera bristen på marknader för kvalitet där småbönder kan sälja sina grödor till ett högre pris.
- Hur löner egentligen formas: Fack, bemanning och identitetens makt
Institutet för internationell ekonomi
Varför väljer vissa företag att anställa direkt medan andra förlitar sig på bemanningsföretag? Hur kan en höjning av minimilönen i vissa fall faktiskt sänka lönerna? Och vad förklarar det ovanliga finansiella beteendet hos rika entreprenörer? Detta är bara några av de frågor som tas upp i en doktorsavhandling av Agneta Berge vid IIES, som med nya teoretiska verktyg undersöker hur löner bestäms, hur arbetskraft rekryteras, och hur identitet påverkar ekonomiskt beteende.
- Laura Pilossoph
Institutet för internationell ekonomi
Duke University
- Maria Petrova
Institutet för internationell ekonomi
Universitat Pompeu Fabra
- Fabian Waldinger
Institutet för internationell ekonomi
Ludwig-Maximilians-Universität, München
- Per Krusell ny vetenskaplig sekreterare för Handelsbankens forskningsstiftelser
Institutet för internationell ekonomi
Han efterträder professor Lars Engwall, som haft en central roll i stiftelsernas forskningsnämnd i 44 år, varav 22 år som vetenskaplig sekreterare.
- Organisation
Institutet för internationell ekonomi
- Nyheter
Institutet för internationell ekonomi
- Kalender
Institutet för internationell ekonomi
- IIES/CeMoF minikonferens om banker och makrofinans
Institutet för internationell ekonomi
- IIES miljöhandlingsplan 2024IIES-Miljöhandlingsplan2024.pdf
Stockholms universitet