Valbara kurser på Historia II, delkurs 2, HT 2026

Den här kursen utforskar dynastin som ett socialt, politiskt och kulturellt fenomen i medeltidens Europa, med särskilt fokus på kvinnors roller inom dynastiska system.

Dynastier var mer än system för ärftlig maktöverföring – de organiserade samhällen, definierade släktskap och formade historiska berättelser. Dynastier har haft en central betydelse för monarkin som politisk ordning, där makten koncentrerades till en person, men vilade på föreställningar om släktband, kontinuitet och legitimitet.

Historiskt har berättelsen om dynastier dominerats av män, men detta perspektiv har under de senaste decennierna utmanats av den växande forskningsinriktningen queenship studies – studier av drottningars och furstinnors roller i dynastiska och monarkiska system som problematiserar dessa som enkönade maktstrukturer.

I den här kursen undersöker vi hur kvinnor agerade som politiska aktörer, äktenskapligt kapital, symbolbärare och – ibland – som självständiga härskare i det medeltida Europas och Sveriges dynastiska landskap.

Kursen belyser hur deras liv kan skrivas fram ur ett ofta fragmentariskt källmaterial – och hur de bidrog till att forma både sin samtid och eftervärldens minne.

Kontakt: Margaretha Nordquist

Kursen behandlar försörjningskriser i det svenska riket med fokus på 1500–1700-talen, deras orsaker samt hur olika aktörer, såsom kronan, sockenkyrkan, bönder och det framväxande läkarväsendet, beskrev, hanterade och försökte motverka dessa kriser.

I det svenska riket utgjorde klimat- och vädervariationer en avgörande faktor för människors försörjning. Extremväder kunde leda till missväxt och livsmedelsbrist, samtidigt som handel- och lagringsmöjligheter påverkades av väderförhållandena. När missväxt drabbade stora delar av riket och närliggande länder, när flera år i följd präglades av dåliga skördar, eller när det förekom politisk instabilitet och krig, ökade risken för allvarliga försörjningskriser.

På den här kursen studerar vi särskilt frågor om klimatets roll för den tidigmoderna människan, sociala och ekonomiska strukturer kring människornas försörjning, samt hur försörjningskriser fick olika konsekvenser för olika grupper, exempelvis städernas borgerskap, obesuttna eller besuttna bönder, och vilka strategier de utvecklade för att möta bristsituationer. Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där historiska källor, digitala verktyg och naturvetenskapliga data kombineras och tolkas utifrån både historievetenskapliga och naturvetenskapliga perspektiv, ges studenterna fördjupad förståelse för samspelet mellan natur och samhälle under tidigmodern tid.

Kontakt: Martin Skoglund

Först på senare år har historikerna visat intresse för frågor om infrastrukturer som ett sätt att betvinga naturen och på så sätt ordna samhällen. Infrastrukturer kräver statens organisationsförmåga och resurser, samtidigt som det förändrar människornas vardag på djupet. Infrastrukturer skapar en andra natur som efter ett tag upplevs som lika självklar som den första.

Sveriges första infrastruktur var posten. Den etablerades i flera steg under första hälften av 1600–talet. Posten underlättade för all form av skriftlig kommunikation och skapade i sin tur nya medier som veckotidningar. Posten stärkte också rikets administrativa integration och medförde helt nya möjligheter att agera över rumsliga och sociala distanser. Postens betydelse kan därför knappast överskattas, både för förvaltningen och handeln, för institutioner och individer. Sverige knöts mycket närmare kontinenten. 1600–talets främsta kommunikationsmedier, brev och tidningar, upplevde en enorm konjunktur.

Kursen ska utifrån en diskussion om infrastrukturer ta upp postens organisation och dess konsekvenser för de dåtida kommunikationsvanorna.

OBS! Kursen ges på engelska under höstterminen 2026.

Kontakt: Heiko Droste

Kursen fokuserar på flera länder i ett vidsträckt geografiskt område—från Afghanistan i öster till Libyen i Nordafrika—under en lång period, från 1979 till slutet av 2010-talet. Målet är att analysera stridigheterna i och om Israel/Palestina, Irak, Syrien, Afghanistan och Libyen, först under slutskedet av kalla kriget och därefter utvecklingen efter östblockets fall.

Kursen diskuterar de förändringar som skedde i globaliseringens spår—försvagningen och nedbrytningen av nationalstaterna i en del av dessa länder, inklusive de påföljande stormaktsinterventionerna. Den arabiska våren och dess följder uppmärksammas även för Egypten, vid sidan om Syrien och Libyen, och islamisk fundamentalism diskuteras.

Kontakt: Hossein Sheiban

Kursen undersöker hur digitaliseringen har förändrat historieforskningen och hur historiker kan använda digitala verktyg på ett kritiskt och kreativt sätt.

Vi studerar utvecklingen från datorns barndom till dagens AI och diskuterar hur digitala teknologier har påverkat forskningsinfrastrukturer, källkritik och historisk metod. Kursen tar också upp digitaliseringens politiska och etiska dimensioner och hur dessa påverkar både forskning och samhälle.

Undervisningen kombinerar teoretiska perspektiv med praktiska moment. Studenterna får möjlighet att arbeta med digitala metoder som GIS-kartläggning, webbaserade arkiv och visualisering av historiska data. Kursen ger även verktyg för att kritiskt granska digitala källor och reflektera över digitaliseringens konsekvenser för historisk forskning. Inga tekniska förkunskaper krävs.

Kontakt: Inka Timosaari och Sune Bechmann Pedersen