Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 448 träffar
- Digitalhistoriska seminariet
Historiska institutionen
Digital teknologi genomsyrar i princip alla delar av historikers arbete i dag. Digitalhistoriska seminariet diskuterar konsekvenserna av detta för historisk forskning.
- Modernhistoriska seminariet
Historiska institutionen
Modernhistoria omfattar tiden från sent 1700-tal och fram till idag. Mycket av Historiska institutionens forskning rör modern historia och då främst social och politisk historia, genushistoria, idrottshistoria och urbanhistoria. Modernhistoriska forskarseminariet samlar de forskare som undersöker politiska och sociala förhållanden. Exempel på aktuella teman är begreppet folkhemmet, flyktingfrågor och sociala rörelser. Modernhistoriska seminariet sammanträder, om inget annat anges, tisdagar kl 15.30 på Historiska institutionen, rum D900. Sammankallande: Olof Bortz, Ragni Svensson och Nils Edling.
- Genushistoriska seminariet
Historiska institutionen
Historiska institutionen har en lång och livaktig tradition av forskning kring genushistoria, det vill säga historia där relationerna mellan män och kvinnor sätts i fokus för historieskrivningen. I genushistoriska seminariet diskuteras, genomtröskas och debatteras texter med nya genusperspektiv. Seminariet samlar forskare som arbetar med alla perioder, från medeltid till vår samtid, och forskare som ägnar sig åt någon form av genusperspektiv i sin forskning. Information om seminariets program hittar du nedan, samt i kalendariet på Historiska institutionens hemsida. Till Historiska institutionens kalender Seminarierna hålls i hybridform, på plats i sal D900 på Historiska institutionen och via Zoom. Sammankallande är Anders Ahlbäck och Helena Tolvhed , Historiska institutionen vid Stockholms universitet.
- Klimat- och miljöhistoriska seminariet
Historiska institutionen
Klimat- och miljöhistoria är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder och studerar en bredd av ämnen ur ett flertal perspektiv.
- Idrottshistoriska seminariet
Historiska institutionen
Seminariet arrangeras i samarbete mellan Stockholms universitet (SU), Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) samt Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.
- Historia för alla – om populariseringens dilemma, nu i poddformat!
Historiska institutionen
Den 25 maj hölls ett samtal på Tranströmerbiblioteket med titeln Historia för alla – om populariseringens dilemma. Medverkade gjorde radiojournalisten och hedersdoktorn vid Stockholms universitet Tobias Svanelid och Charlotta Forss. Samtalet, som leddes av Bo Eriksson, handlade om vikten av populärvetenskaplig historia, dess ställning inom akademin och vad den gör med vår syn på vårt förflutna. För er som inte hade möjlighet att närvara, spelades samtalet in och har nu släppts i poddformat på Stockholms universitets webb.
- Ny kurs: Vändpunkter i Europas historia. Från bronsålderns kollaps till 1989
Historiska institutionen
Vårterminen 2025 finns en ny historisk kurs på grundnivå i institutionens utbud. Kursen handlar om fem formativa årtal i Europas och världens historia: åren 1200 f. kr, 1350, 1492, 1914 och 1989. I kursen undersöks de omvälvande händelser som skedde under dessa tidsperioder utifrån flera perspektiv såsom miljö-, ekonomisk, demografisk och politisk historia. En grundsten för kursen är att få förståelse för både de orsaker som historiker kan belysa runt dessa händelser, såväl som deras oförutsägbarhet och långsiktiga följder.
- Nostalgi som historisk erfarenhet
Historiska institutionen
Historieprofessor Heiko Droste intresserar sig för nostalgi som historiebruk – och som historisk erfarenhet. Kan nostalgi vara en direkt ingång till historien? – Tycker du om nostalgi? Det frågar Heiko Droste, historieprofessor särskilt inriktad på stads- och kommunhistoria. Och vem tycker inte om det? Historiker, tydligen. – Historiker i allmänhet tycker illa om nostalgi. De ser det som en typ av historieförfalskning. Våra vetenskapliga regler berättar för oss att vi inte har tillgång till den verkliga historien, och hur människor tänkte och kände. Det enda vi har tillgång till är deras beskrivningar som hittas i olika arkiv. Människor lämnade efter sig dessa beskrivningar, för det mesta dock utan att vilja berätta om sina känslor. Med hjälp av det materialet kan vi skapa representationer över historien som ett försök att närma oss det förflutna. – En känslomässig koppling till historien, en emotionell upplevelse av den så som nostalgin erbjuder anses dessutom inte möjligt för en akademisk historiker. Historiker bedriver sin forskning övertygade om att deras personliga erfarenheter inte kan spela någon roll. Historien går att blicka tillbaka på – men inte känna med. Frågan som Heiko Droste blivit intresserad av handlar om huruvida upplevelsen av nostalgi kan ha något värde som historisk erfarenhet – och om historiker skulle kunna använda sig av känslan som en del av sin metod. – Nostalgi fungerar. Studier i psykologi visar att nostalgi verkligen får människor att må bättre. Att sitta runt en fysisk eller metaforisk lägereld och dela minnen – egna eller andras – kan få oss att känna oss varmare, gladare och mer tillhörande, om så bara för en stund. Nostalgiska känslor är även ett väl använt verktyg i städers historiebruk. Heiko Droste tar som exempel städer och stadsdelar i Sverige som ställt ut eller publicerar historiska bilder från platsen i samband med till exempel firande eller ombyggnation. – Bilderna ska framkalla en emotionell reaktion hos dem som ser dem. De kan förstås även av dem som inte själva varit på platsen. Nostalgi kan hjälpa till att skapa en känsla av kontinuitet på en plats, vare sig den finns kvar eller inte – och kanske kan den få invånarna att i högre utsträckning acceptera ombyggnationer och rivningar, om platsens minne emotionaliseras.
- 2025 års Stockholmiapriser gick till mastersstudenter i historia vid Stockholms universitet
Historiska institutionen
I slutet på mars tillkännagavs Stockholmiapriserna för bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm. 2025 års vinnare av Stockholmiapriset är Tova Holmqvist med uppsatsen ”Ned med tronen, altaret och penningpåsen!”. Mobilisering inom den ungsocialistiska rörelsen i Stockholm mellan åren 1903 och 1910". Olle Belfrage tilldelades Stockholmiapriset – När historien möter samtiden för uppsatsen "Småstugerörelsen i välfärdsstadens framväxt. Förhandlingar om kommunal service och urbant medborgarskap i Stockholms ytterstadsområden 1924–1939". Båda två examinerades vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, under vårterminen 2024.
- Linnea Bring Larsson är ny doktor i historia
Historiska institutionen
Stort grattis till Linnea Bring Larsson som den 28 maj har disputerat vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, på avhandlingen "På samma klot? Lantbrukskunskaper i 1720-talets Sverige". Fakultetsopponent var Linn Holmberg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
- Stort projektbidrag möjliggör två nya doktorandanställningar i historia vid Stockholms universitet
Historiska institutionen
Olle Engkvists stiftelse har beviljat ett bidrag om 4,2 miljoner kronor som möjliggör en större urbanhistorisk satsning vid Historiska institutionen. Projektet Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott med Magnus Linnarsson, professor i historia vid Stockholms universitet, som projektledare syftar till att lyfta fram och analysera ”välfärdsstaden” som organisatör av svensk välfärd kring förra sekelskiftet. Bidraget är tänkt att finansiera två stycken doktorander: dels för att utforska dynamiken mellan det offentliga och det privata inom filantropin 1850–1910, dels för att komplettera tidigare forskning om Stockholms stads arbetarbostäder kring förra sekelskiftet.
- Forskare från Historiska institutionen om Nordiska historikermötet 2025
Historiska institutionen
Nordiska historikermötet (NHM) är den största internationella forskarkonferensen inom nordisk historia. I år hölls mötet, det 31: a i ordningen, den 13–15 augusti på Islands universitet i Reykjavik och det samlade över 500 deltagare för drygt 150 parallella presentationssessioner. Flera forskare från Historiska institutionen vid Stockholm universitet närvarade för att presentera aktuell forskning och ta del av kollegiala kunskapsutbyten. Doktoranderna Wilhelm Ljungar och Emma Flärd samt lektorerna i medeltidshistoria, Margaretha Nordquist och Inka Timosaari var några från Historiska institutionen som i år rest från Sverige för att delta på NHM. De delade med sig av sina erfarenheter från historikermötet:
- Ny kurs på avancerad nivå om subjektivitet och självuppfattning i det medeltida Europa
Historiska institutionen
Vårterminen 2026 ges den nya kursen "Medeltidens individ. Självframställning i europeisk skriftlig kultur, ca 500–1500" vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Kursen är på avancerad nivå och kan sökas av både programstudenter och som fristående kurs. Kursen behandlar hur medeltidens människor såg sig själva som individer. Den spänner över allt från de praktiska förutsättningarna för skriftkultur till genrer, maktförhållanden och idéströmningar som påverkat hur människor framställt sig själva som ”jag” över tid, och vad detta kan säga om exempelvis auktoritet, originalitet och identitet.
- Forskare vid Historiska institutionen rapporterar från den stora globalhistoriska kongressen i Växjö
Historiska institutionen
Den 10–12 september anordnade ”European Network in Universal and Global History” (ENIUGH) den åttonde europeiska kongressen om världs- och globalhistoria vid Linnéuniversitetet i Växjö. På temat ”Critical Global Histories: Methodological Reflections and Thematic Expansions” samlades över 400 historiker från hela världen. Historiska institutionen vid Stockholms universitet representerades av doktoranderna Gustav Ängeby och Mathias Karlsmose, professor Leos Müller samt Birgit Tremml-Werner, docent och lektor i historia med inriktning mot globalhistoria. Här delar de med sig av sina intryck från kongressen. Birgit Tremml-Werner berättar att hennes första kongresserfarenhet som forskare var just en ENIUGH-sammankomst i Dresden 2008, och hon betonar det globalhistoriska nätverkets betydelse för hennes fortsatta forskning sedan dess:
- Julia Englander har mottagit internationellt pris
Historiska institutionen
Ett stort grattis till Julia Englander, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, som har mottagit pris av "The International Association of Genocide Scholars" (IAGS) i kategorin ”Emerging Scholar Prize”.
- Möte mellan politik och akademi
Historiska institutionen
Den 18 november besökte riksdagsledamoten Peter Ollén (M) Historiska institutionen vid Stockholms universitet inom ramen för nätverksprogrammet Rifo. Programmet är ett samarbete mellan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare och Sveriges unga akademi och syftar till att bygga broar mellan riksdagsledamöter och forskarsamhället. Genom att möta varandra på sina respektive arbetsplatser ska de få en bättre insyn i varandras vardag.
- Christina Florin – om forskningens upptäckarglädje och den ständigt närvarande skolan
Historiska institutionen
Hon är professor emerita i historia, särskilt kvinnohistoria, och räknas som en av pionjärerna inom svensk forskning kring kvinnlig rösträtt och kvinnor och utbildning. Hennes forskningsarbete har resulterat i en lång rad vetenskapliga publikationer och utgjort grunden för både TV-dramatiseringar och journalistik om kvinnors kamp för rättfärdiga villkor. Nu har hon tilldelats Sveriges största historiepris, med den avslutande motiveringen ”[…] Med humor, värme och satirisk udd har Christina Florin spridit sin kunskap till en bred allmänhet. 2023 års Stora Historiepris utdelas därmed till en folkbildare av rang.” Det var med viss förvirring som Christina Florin tog emot beskedet att hon tilldelats Stora Historiepriset 2023. – Det var en dam från Sörmlands museum som ringde och upp och pratade om att jag skulle komma till Nyköping och museet och då skulle jag få ett pris, berättar Christina. När samtalet var avslutat tänkte jag ”vad sa hon egentligen?” Jag trodde först att jag skulle komma dit och föreläsa om rösträttsrörelsen, så det var inte förrän efter en lång stund som jag förstod att det var jag som skulle få priset. – Men desto roligare var ju det!
- Stockholms historia ur ett franskt perspektiv
Historiska institutionen
Corinne Péneau, fransk medeltidshistoriker och specialist på Skandinavien, presenterar sin nyutkomna bok om Stockholms historia ur ett franskt perspektiv. Seminarium Datum: tisdag 2 maj 2023 Tid: 17.00 – 19.00 Plats: Stadsmuseet i Stockholm, Hörsalen, plan 2
- Medeltidsseminariet: Machina mundi: Det mekaniska naturbegreppet 1300-1700
Historiska institutionen
Henrik Lagerlund, Filosofiska institutionen, Stockholm Universitet presenterar på seminariet Seminarium Datum: måndag 11 september 2023 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Rum D900 och på Zoom
- Tidigmoderna seminariet: Fool. In Search of Henry VIII's Closest Man
Historiska institutionen
Peter K. Andersson (Örebro) presenterar sin bok "Fool. InSearch of Henry VIII's Closest Man". Seminarium Datum: onsdag 13 september 2023 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Rum D900 och via Zoom Seminarieledare: Mats Hallenberg , Anton Runesson och Karin Sennefelt . Tidigmoderna seminariet sammanträder Vi sammanträder kl 15.00–17.00 i rum D900 på Historiska institutionen (om ej annat anges), samt via zoom. Länk till zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt