Helena Tolvhed är ny professor i historia

Historiska institutionen gratulerar Helena Tolvhed som av rektor den 5 februari 2026 har befordrats till professor i historia. Helena disputerade vid Lunds universitet 2009 på avhandlingen Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948–1972. Hennes forskning är inriktad på kvinno- och genushistoria, modern politisk historia och idrottshistoria. Sedan 2022 bedriver hon forskningsprojektet ”Högerns kvinnor och jämställdheten: Framväxten av marknadsliberal feminism i Sverige, 1970–1990”, finansierat av Vetenskapsrådet.

Helena Tolvhed inledde sina studier i Lund där hon läste sociologi och statsvetenskap. Hon gick sedan vidare med historia med tanken att bli lärare:

– Historia var faktiskt inte mitt favoritämne från början, varken i grundskolan eller gymnasiet. Mina gamla historielärare kunde nog inte ana att det skulle gå så här, konstaterar hon.

Helena Tolvhed. Foto: Niklas Björling/SU.

Som ung historiestudent i Lund fångades hon särskilt av kurser med inriktning på kvinno- och genushistoria och postkolonialism. Hon insåg också hur avgörande den historiska kunskapen är för att förstå världen idag och att det var möjligt att undersöka historien ur olika perspektiv.

– Jag hade turen att få möta engagerade lärare och att det samtidigt kom en stor satsning på doktorander i historia genom Nationella forskarskolan. Annars hade jag nog inte kommit på tanken att söka mig till forskarutbildningen, berättar Helena som ser tillbaka på doktorandtiden i Malmö med glädje.

Om att bli befordrad till professor

Efter disputationen flyttade Helena till Stockholm och jobbade ett antal år som projektforskare och som vikarierande lärare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. År 2017 anställdes hon som biträdande lektor. På senare år har hon verkat som universitetslektor och så småningom docent. Just nu undervisar hon på kandidatkursen i historia:

– Det känns förstås väldigt roligt och hedrande att befordras till professor! Det är ett kvitto på min forsknings värde, att jag har kunnat bidra med ny kunskap, berättar hon.
– Historiska institutionen är en stor forskningsmiljö där jag redan från början har känt mig välkommen, tillägger hon.

Men att bli befordrad till professor innebär också att man har gjort annat som ingår i den akademiska tillvaron: undervisning och handledning på olika nivåer, administrativa sysslor och uppdrag som granskare:

– Mycket av mitt jobb handlar om att stötta andras lärande och skrivande. Där blir man aldrig fullärd, oavsett vilken titel man har, konstaterar hon.

Tidigare och kommande forskning

Helena Tolvhed har också varit redaktör och deltagit i olika antologiprojekt riktade till bredare läsekretsar. Sett i backspegeln tycker hon att sådant arbete, även om det inte hör till det mest meriterande, gett både gemenskap och impulser till nya forskningsidéer.

Hennes forskning om kvinnors villkor och möjligheter i svensk idrott under 1900-talet publicerades bland annat 2015 i boken På damsidan. Femininitet, motstånd och makt i svensk idrott 1920–1990. Det är ett forskningsämne som efterfrågas än i dag. I augusti ska hon vara ”key note-talare” vid en vetenskaplig konferens som är del av 100-årsjubileet av ”Kvinnospelen” i Göteborg 1926. Detta var en internationell tävling som arrangerades delvis i protest mot att kvinnor då inte fick delta i friidrottsgrenar i OS.

Bokomslag, På damsidan. Friidrottaren Maj Jacobsson på Stockholms stadion ca 1930. Makadam förlag, 2015.

Helena Tolvhed har sedan 2010 bedrivit tre större forskningsprojekt:

  • ”Mellan möjligheter och motstånd. Kvinnors idrott i Sverige ca 1920–1990”. Centrum för idrottsforskning, 2010–2014.
  • ”Från folkhälsa till ”hälsoism”? Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från 1970”. Vetenskapsrådet, 2014–2017.
  • ”Högerns kvinnor och jämställdheten. Framväxten av marknadsliberal feminism i Sverige ca 1970–1990”. Vetenskapsrådet, 2022–2025.

Genom hennes senaste forskningsprojekt ingår hon även i ett internationellt forskningsnätverk om kvinnliga politiker och jämställdhetspolitik i borgerliga och konservativa partier. Senare i vår väntar bland annat en workshop i Antwerpen.

Framöver vill hon forska mer om vad som hände efter 1970-talets jämställdhetsreformer, då både hemmafruidealet och arbetslivet för kvinnor drastiskt förändrades på bara ett par decennier.

– Det var en period då jämställdhetsfrågor kom att handla mer om ekonomi, om arbetsplatserna och ledarskap. Det vill jag studera, säger hon.

– Det roliga med att studera en näraliggande tidsperiod är att man minns en del saker själv. Men samtidigt kan jag upptäcka helt nya aspekter utifrån min nutida, och ”historikertränade”, blick. Jag har fått upp lite nya spår, på arkiv, personer och sammanhang att utforska vidare. I det bästa av stunder är det som ett pussel, eller ett detektivarbete, avslutar hon.

Läs mer om Helena Tolvheds senaste forskningsprojekt ”Högerns kvinnor och jämställdheten”

Senast uppdaterad: 2026-02-20

Sidansvarig: Historiska institutionen