Sök
Du söker nu på webbplatsen "Fysikum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 381-400 av 474 träffar
- God jul och gott nytt år
Fysikum
Höstterminen går mot sitt slut och även år 2024. Studenter och anställda får möjlighet att koppla av och få ny energi under den kommande ledigheten. Vi önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Utforska kvantvetenskapens förflutna, nutid och framtid 24 april 2025 - 13:00-15:00 CEST. Med anledning av UNESCO:s internationella år för kvantvetenskap och kvantteknik 2025 belyser detta evenemang den spännande utvecklingen inom kvantforskningen, från grundläggande fysik till ny teknik. Evenemanget anordnas gemensamt av Nordita - Nordiska institutet för teoretisk fysik och Fysikum - Fysiska institutionen vid Stockholms universitet, och samlar en rad olika forskare som delar med sig av sina insikter i kvantvärlden.
Fysikum gratulerar vår doktorand Sambit Kumar, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: ”Molecular Transients in Photoactive Heterocyclic Systems” den 11 april 2025.
Fysikum gratulerar vår doktorand Akash Khansili, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: "Experimental investigation of heavy fermion quantum criticality” den 25 april 2025.
Fysikum gratulerar vår doktorand David Sundelin, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: "Isomers of ions in space and planetary atmospheres: Experimental and theoretical studies” den 27 maj 2025.
- Möt Fysikum på Järvaveckan
Fysikum
Fysikum deltar på Järvaveckan och studievägledare Malva Rydqvist berättade om det Naturvetenskapliga basåret för intresserade den 11 juni. På lördag 13 juni kommer studievägledare Filippa Koskelainen att svara på frågor om Basåret och FysikShow underhåller publiken med fysikaliska experiment.
Fysikum gratulerar vår doktorand Lukas Rødland, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: ”Topology and non-Hermiticity” den 13 juni 2025.
Mörk materia behöver kanske inte alls bestå av lätta axioner. En ny studie visar att mycket tyngre axioner – som tidigare ansågs för instabila – faktiskt kan ha överlevt fram till idag och utgöra den mystiska mörka materian. Axioner är hypotetiska partiklar som nästan inte alls växelverkar med ljus och länge har varit favoriter i jakten på mörk materia. Tidigare trodde forskare att axioner måste vara extremt lätta, eftersom tyngre varianter snabbt skulle försvinna genom att omvandlas till ljuspartiklar. Nu utmanas den bilden. Forskarna föreslår en ny kraft, liknande den som håller samman protoner, som kan binda samman så kallade ”mörka gluoner” till stabila klumpar – glueballs – som kan bestå än idag.
- Lediga jobb på Fysikum
Fysikum
Fysikum vid Stockholms universitet är en av de större institutionerna inom naturvetenskapliga fakulteten med bred grundforskningsverksamhet, såväl experimentell som teoretisk. Institutionen har cirka 250 anställda varav 95 doktorander och den bär en internationell prägel. Denna nyhet uppdateras kontinuerligt med nya lediga jobb!
Supraledare kan leda ström utan motstånd, och i centrum står Josephson-kontakten – en kvantkomponent som plötsligt kan ”slå om” när den pressas över sin gräns. Genom att koppla ihop många sådana kontakter i nätverk har forskare skapat detektorer där ett enda omslag kan sätta igång en kedjereaktion, ungefär som fallande dominobrickor. Denna kaskadeffekt gör det möjligt att registrera de allra svagaste spåren av ljus, magnetfält eller kvantbrus – och öppnar nya möjligheter för kvantteknologi och grundforskning i fysik. Professor Vladimir Krasnov och doktor Roger Cattaneo från Fysikum har samarbetat med Artemii E. Efimov, Kirill I. Shiianov och Oliver Kieler. Artikeln publicerades nyligen i Nature Communications.
Oscar är mottagare av Magnus Axelsson-priset 2025. ”Mitt huvudsakliga mål är att införa mer fysik i problemlösningsprocessen så att studenterna bättre kan förstå innebörden bakom de abstrakta beräkningarna”, säger Oscar. Han ansvarar för handledningen i kursen Avancerad kvantmekanik. Oscar tog sin kandidatexamen vid Barcelonas universitet och sin masterexamen vid Uppsala universitet. År 2022 fick han en doktorandtjänst vid Fysikum och blev en del av professor Emil Bergholtz forskningsgrupp Quantum and Complex Systems.
När positivt och negativt laddade syremolekyler möts neutraliseras de oftast och faller isär till separata atomer. Genom att använda ultrakalla jonstrålar och avancerad bildteknik har forskarna visat att de flesta reaktionerna ger syreatomer i normalt tillstånd, medan en mindre del hamnar i exciterade tillstånd. Studien visar att även små vibrationer i molekylerna kan påverka hur reaktionen sker — en viktig insikt för att förstå fenomen som ljussprutande “sprites” i atmosfären och elektriska urladdningar i luft. Forskningen har uppmärksammats av Nature Communications , som har valt att lyfta artikeln på sin Editors’ Highlights -sida inom “ Inorganic and Physical Chemistry ”.
Emely Kjellsson Lindblom är universitetslektor och forskare på Medicinsk strålningsfysik, en av Fysikums sju forskningsavdelningar. Hon håller i en öppen föreläsning den 23 oktober på AlbaNova. Hon demonstrerar hur avancerade beräkningar används inom sjukhusfysik för att planera och optimera strålbehandlingar. Hur vet man att en tumör får tillräckligt med stråldos – men att frisk vävnad skonas? Svaret ligger i matematiska modeller.
Vi påminner om online-seminariet om Quantum Leap idag, torsdag 30 oktober kl 13. Du hittar länken till seminariet på webbsidan längre ner. Nordita – Nordiska institutet för teoretisk fysik och Fysikum vid Stockholms universitet organiserar evenemanget som samlar en mångsidig panel av forskare för att dela med sig av sina insikter om den fascinerande världen inom högenergifysik. Efter framgången med det första Quantum Leap-evenemanget om kvantteknik syftar denna upplaga till att erbjuda en inspirerande och intellektuellt stimulerande diskussion som belyser både djupet och bredden inom området. Ta del av evenemanget den 30 oktober kl 13 via zoom.
Jonas tog först en master i fysik vid Fysikum och fortsatte sedan att doktorera vid CoPS-gruppen och Oskar Klein Centre. - Numera är jag forskningskommunikatör på Oskar Klein Centre på halvtid. Den 28 augusti släpper jag min bok Mörkret och människan.
FysikShows syfte är att höja intresset för naturvetenskap och forskning hos gymnasieelever. Doktorander i fysik åker ut i skolor eller tar emot besök av skolklasser. Under fysikshowen genomförs experiment med olika teman och de förklarar den fysikaliska bakgrunden tillsammans med eleverna. Tanken är att försöka tillgängliggöra fysik genom att närma sig vardagen och elevernas egna erfarenheter. Det går också bra att se FysikShow hos oss på AlbaNova. Vi som jobbar med FysikShow tycker att det är både viktigt och roligt att göra experiment för att förstå fysiken. Därför visar vi experiment för elever och jobbar interaktivt med förklaringar av den fysikaliska bakgrunden och försöker att föra skolans lite mer formella fysikspråk närmare vardagen och elevernas egna erfarenheter. Detta tror vi är viktigt för att väcka elevernas nyfikenhet och visa dem glädjen i att förstå deras egen omgivning. Vi vill också visa för eleverna vad en forskare egentligen är och hur den vetenskapliga metoden kan vara till nytta för oss alla! Klicka här för att boka en show Om du har några frågor, kontakta oss på e-postadressen fysikshow@fysik.su.se . Observera att vi inte tar emot bokningar via e-post. Mer information Läs mer om FysikShow
- Jag började som postdoktor här på Fysikum i januari och vann 2021 års avhandlingspris från avdelningen för kemi och fysik inom det franska kemisällskapet (SCF) och det franska fysiksällskapet (SFP). Varje år främjar avdelningen för kemi-fysik på Société Chimique de France och Société Française de Physique, sin disciplin genom att organisera evenemang som DCP-dagarna, kemifysikmötena, internationella konferenser och ett flertal specialkonferenser. DCP hedrar årligen lysande och begåvade forskare genom de priser som delas ut som avhandlingspriset, priset för unga forskare och priset för etablerade forskare från hela Frankrike inom detta område. I år har priset för bästa avhandling tilldelats Suvasthika Indrajith för hennes doktorsavhandling.
Studenterna fick möjlighet att träffa varandra och att ta del av smakprov från programmen de kan söka efter utbildningen. Naturvetenskapligt basår anordnas av Fysikum, Matematiska institutionen, Institutionen för biologisk grundutbildning samt Institutionen för material- och miljökemi. Basårsdagen skedde den 9 mars på AlbaNova universitetscentrum då ett trettiotal studenter fick känna på föreläsningar och experiment från programmen i fysik, matematik, biologi och kemi. Dagen var indelad i två pass. Daniel Ahlberg, lektor på avdelningen matematisk statistik, gav en populärvetenskaplig föreläsning om Markovkedjor. De kan användas för att studera hur lång tid det tar för mutationer att uppstå i gener, för partiklar i vätskor att blandas ihop samt hur man effektivast blandar en kortlek. – Hur många gånger behöver man blanda en kortlek? På matematisk väg kommer jag att analysera vad som händer då man blandar en kortlek med de två vanligaste metoderna — överhandsblandningen och blädderblandningen. Till mångas förvåning behöver man upprepa överhandstekniken fler än tusen gånger för att nå samma mått av blandning som en handfull upprepningar med blädderblandningen. Lars Eriksson från Institutionen för material- och miljökemi visade kemiska demonstrationer. – Ett enkelt batteri kan byggas av två plåtar och en skiva inlagd ingefära. Genom seriekoppling av flera batterier kan man få en LED-lampa att lysa. Anki Östlund Farrants, professor på institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut berättade om malariaforskning och molekylära mekanismer inom metabolism och immunologi. – På utbildningen förklarar jag hur celler och organismer fungerar och driver labbarbete kopplat till teori. En folkgrupp i Afrika blir mindre sjuka av malaria än andra. De har mer antikroppar, fler T-celler och större mjälte. Ellen Riefel och Filippo Schiavo visade fysikaliska experiment och representerade Fysikum på Basårsdagen på AlbaNova. – Vi utstrålar värme som ger infraröd strålning. Med en sådan kamera kan man visa hur hög värmen är med färger. FysikShow visade också hur statisk elektricitet fungerar och synliga ljudvågor via eldslågor ur ett rör. Musikens volym och rytm påverkade eldslågorna - ljudvågorna. – Med basårsdagen vill vi ge studenterna smakprov på våra ämnen på ett intressant och spännande sätt inför höstens ansökningar till kandidatprogrammen. Vi vill med detta också erbjuda ett tillfälle för studenterna att träffa varandra och oss under roliga former, i och med att Basåret ges på distans. Studenterna får nästan all sin undervisning genom lärplattformen och digitala möten - det är bara vid vissa laborationer och tentamina som studenterna kommer till Campus och träffas annars. Så det är roligt att träffas och få ett ansikte på studenterna, säger Alexandra Lundholm som är studieadministratör för Basåret. Mer information Naturvetenskapligt basår och ansökan Kontakta studieadministratör Alexandra Lundholm
I november 2021 kunde man läsa om Michael Gatchells experiment som visade att fragment från kollisioner i interstellära mediet kan bidra till att forma nya större molekyler. DESIREE:s föreståndare Henning Schmidt berätter här om några nya framgångar.
Vid forskningsanläggningen CERN finns Large Hadron Collider (LHC), världens största partikelaccelerator. Under tre års tid har acceleratorn vidareutvecklats och i april startade man verksamheten på nytt. Sara Strandberg är professor på Fysikum och är verksam vid CERN, Europeiska organisationen för kärnforskning i Schweiz. Här berättar hon mer om hur hon blev intresserad av fysik och hennes forskning vid ATLAS-experimentet. Sara diskuterade ofta astronomi och fysik med sina föräldrar under uppväxten. Hennes intresse växte med tiden och så småningom började hon studera på Projektlinjen på Fysikum. – Hälften av tiden var kurs och den andra hälften bestod av projekt. Det var ett bra sätt att komma i kontakt med forskargruppen i partikelfysik och utbildningen var samarbetsorienterad. Examensjobbet gjorde Sara på D0 (D-noll), ett experiment vid en partikelaccelerator på Fermilab i Chicago, och hon doktorerade även där. I samband med en postdoc-tjänst på Berkeley började hon forska på ATLAS-experimentet vid CERN. Hon fick sedan ett forskaranslag från Vetenskapsrådet och kom tillbaka till Fysikum med ett lektorat 2011. Därefter har Sara varit tillsvidareanställd. – Mitt fokus ligger på att söka efter utvidgningar av standardmodellen som kan förklara universums mörka materia och Higgsmassans finjusteringsproblem. Främst söker jag efter den supersymmetriska partnern till toppkvarken. Sedan 2018 leder jag SHIFT-projektet, ett femårigt projekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse där vi utvecklar och söker efter modeller som inkluderar partnerpartiklar till toppkvarken i syfte att lösa Higgsmassans finjusteringsproblem.