Sök
Du söker nu på webbplatsen "Företagsekonomiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 121-140 av 336 träffar
- Nya prefekter vid Stockholm Business School
Företagsekonomiska institutionen
Under sommaren får Stockholm Business School nya prefekter. Institutionen har också fått en ny professor, nya sektionsledare och en ny ämnesföreträdare. Den 1 augusti får Stockholm Business School nya prefekter. Fredrik Nordin blir ny prefekt och Karin Berglund blir ny ställföreträdande prefekt. Både Fredrik Nordin och Karin Berglund är professorer och har varit verksamma vid Stockholm Business School under många år. Fredrik Nordin har arbetat i flera olika roller på SBS sedan 2009. Han har varit både programansvarig och studierektor, under fem år var han sektionsledare på Marknadsföringssektionen och under det senaste året har han varit ämnesföreträdare inom marknadsföring. Karin Berglund arbetar som forskare och lärare vid Managementsektionen och har varit ämnesföreträdare inom management.
- Rethinking Cities in Ukraine - nytt kapacitetsutvecklingsprogram
Företagsekonomiska institutionen
Stockholm Business School (SBS) ger ett kapacitetsutvecklingsprogram inom hållbar stadsplanering i Ukraina, kallat "Rethinking Cities in Ukraine." Tillsammans med Ro3kvit Urban Coalition for Ukraine och med finansiering från Svenska institutet har detta projekt tagit form.
- Stockholm Business School har fått gemensam ackreditering från AMBA & BGA
Företagsekonomiska institutionen
Stockholm Business School har officiellt fått en gemensam ackreditering från Association of MBAs (AMBA) och Business Graduates Association (BGA), två av världens ledande ackrediteringsorganisationer för högre utbildning inom företagsekonomi. AMBA och BGA är båda globalt erkända inom ackreditering av internationella business schools. Ackrediteringen tilldelades efter en grundlig utvärderingsprocess som genomförs av en panel med seniora akademiker inom företagsekonomi från hela världen. Panelen berömde Stockholm Business School för dess engagemang för att stötta studenternas utveckling. Panelen nämnde också att institutionen finns nya lokaler som erbjuder en mängd olika lärmiljöer av utmärkt kvalitet. Slutligen konstaterade panelen att det finns goda förbindelser med arbetsgivare. - "Vi är glada att återigen få AMBA-ackreditering för vårt Executive MBA-program och en BGA-ackreditering för vår övriga utbildningsverksamhet på grundnivå. Dessa utmärkelser visar att Stockholm Business School lever upp till en hög kvalitetsstandard i våra utbildningar. Vi är mycket tacksamma för den vägledning och stöd vi fått under hela processen från AMBA & BGA" säger Fredrik Nordin, Prefekt vid Stockholm Business School. I och med AMBA-ackrediteringen, bjuds alla nuvarande studenter och alumner från Executive MBA-programmet att gå med i AMBAs globala medlemsnätverk, som omfattar cirka 70 000 studenter och alumner från över 150 länderm. Alla studenter och alumner från Stockholm Business Schools utbildningar på grundnivå bjuds in att gå med i BGA individuella medlemsnätverk. Båda organisationerna kan ge studenter och alumner en stark gemenskap genom exklusiva evenemang och nätverk som verkar som en kraft för det goda inom ledarskap och praktik. Om AMBA och BGA AMBA & BGA-ackreditering är internationell i omfattning och räckvidd, och organisationen arbetar med seniora akademiker vid topputbildningsinstitutioner runt om i världen, för att kontinuerligt uppdatera ackrediteringskriterier och upprätthålla en unik, djupgående och detaljerad metod. AMBA & BGA anser att ackrediterade institutioner och skolor ska hålla högsta standard och spegla föränderliga trender och innovationer inom post-graduate managementutbildning. Därför återspeglar ackrediteringsprocessen detta engagemang för att främja innovation och utmanar affärsskolor att kontinuerligt prestera på högsta nivå. - "Jag är glad att Stockholm Business School välkomnas in i både AMBA- och BGA-familjen. Stockholm Business School var redan ackrediterad av AMBA, nu visar SBS genom att gå med i BGA sitt engagemang för att gå med i ett nätverk som strävar efter att skapa excellens inom managementutbildning för samhällets bästa." säger Andrew Main Wilson, Chief Executive, AMBA & BGA. Läs mer om AMBA och BGA
- Ny bok om kapitalismen
Företagsekonomiska institutionen
Boken "Kapitalism: Organiserandet av ojämlikhet och naturförstörelse" har nyligen kommit ut genom bokförlaget Black Island Books. Författare är professor Tommy Jensen vid Stockholm Business School. Boken vill bidra till att avmystifiera kapitalismen genom att visa hur den organiseras. På så sätt kan motstrategier för att omkullkasta kapitalismen bli möjliga. Kapitalism och klass är två begrepp som åter blivit aktuella – kapitalismen expanderar och de mänskliga och ekologiska skadorna eskalerar. Den verkar ostoppbar och förefaller vara naturgiven. Så är det inte eftersom människor har konstruerat kapitalismen.
- För nit och redlighet i rikets tjänst
Företagsekonomiska institutionen
Professor Roland Almqvist och universitets adjunkt Magnus Gustavsson fick den 27 maj utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst" vid Stockholms universitet. Ceremonin hölls i Spökslottet på Drottninggatan och utmärkelsen delades ut av rektor Astrid Söderbergh Widding. "För nit och redlighet i rikets tjänst" delas ut till anställda som har arbetat statligt i minst 30 år. Det var 46 anställda vid Stockholms universitet som deltog vid ceremonin. - Det var en väl genomförd ceremoni på Spökslottet och väldigt trevligt att få träffa kollegor med olika roller från andra institutioner i det här sammanhanget säger Roland och Magnus.
- Vilket stöd har egentligen medias larmrapporter i forskningen?
Företagsekonomiska institutionen
I fokus för det andra samtalet i samtalsserien ”Företagsekonomen möter”*, stod skolan som arbetsplats och samhällsutmaning. Denna gång utspelade sig samtalet mellan Vesna Prekopic, författare och f.d. rektor som precis skrivit boken ”Brottsplats: skolan” och professor Jan Löwstedt, som under många år forskat om svenska skolor. Samtalet modererades av Åsa Plesner som är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, men också skoldebattör och en av initiativtagarna till Tankesmedjan Balans. Samtalet tog en utgångspunkt i Jans och Vesnas ingång till och erfarenheter av skolan. Vesna beskriver sig själv som ”en arbetarklassunge med invandrarbakgrund” som sedan barnsben älskat böcker och läsande och fått höra hur viktig skolan är för möjligheten att skapa sig en framtid. Jan berättar hur han kom i kontakt med skolan i ett projekt, ganska snart efter att han disputerat, och hur han därefter intresserat sig för skolan både i sin forskning och undervisning. Han har bland annat undervisat rektorer på det rektorsprogram som ges vid Stockholms universitet. Under samtalets gång inser Vesna och Jan att de sannolikt också träffats i rektorsprogrammet, men då i rollen som lärare och student. Vartefter samtalet pågår upptäcker de att de båda har en stark relation till förändring. Vesna genom sin vision om att skolan kan bidra, inte bara till kunskap, utan till en positiv förändring i barns liv och hopp om en bättre framtid. Jan genom sitt intresse för förändringsledning där han ser ledning i skolan som en kollektiv praktik och inte knutet till en individ. Samtalet om förändring böljar fram och tillbaka mellan erfarenheterna om att skolan verkligen kan vara kollektivt styrd, men för att detta ska fungera krävs en stabil miljö och/eller tillräckligt med resurser för att kunna styra i en riktnings så att förändring kan uppnås. Däremot blir det svårare om någon av dessa delar sviktar. Då kan bördan – som Vesna vittnar om i sin bok – bli omöjlig. Här tar samtalet en vändning och, genom Åsas uppläsning av ett stycke i boken om förekomsten av hot och våld i skolan övergår samtalet till att handla om våld i skolan, och framförallt våld och hot om våld mot skolans personal, rektor inkluderad. Jan beskriver läsningen av Vesnas bok som en drabbande berättelse och förvånas av att han inte hört mer om temat under sina år vid rektorsprogrammet, där medverkande rektorer numera deltar i professionshandlednings-samtal där både utmaningar och svårigheter tas upp. Likväl vittnar Vesna om hur hon genom att berätta om sina erfarenheter från, vad hon kallar mitt livs svåraste år, fått två olika kommentarer: ”det här kände jag till, vad bra att någon berättar” och ”detta kände jag inte till, vad bra att någon berättar”. Enligt Vesnas utforskningar hade 336 av de fall av hot och våld som anmälts till Arbetsmiljöverket under 2022 också lett till sjukskrivningar. I samtalet nystar de fortsatt i frågan om våld och landar efter ett tag i en diskussion om hur våld samtalas om. Kanske, tänker de, kan diskussionerna om ’stök’, som Jan känner igen från Rektorsprogrammet, vara ett sätt att tala om våld? Kanske, funderar Vesna, behöver vi bli tydligare med hur vi talar om saker i skolans värld – att kalla saker vid dess juridiska namn skulle kunna vara en början och att inte urskulda, i värsta fall, kriminellt beteende. Genom att sätta de ’rätta’ orden på vad som försiggås i skolans värld kan den viktiga pedagogiska verksamheten värnas och få utvecklas; vilket (inte att förglömma) är vad de allra flesta elever och lärare också önskar sig.
- Hållbarhet och ESG-frågor i undervisningen
Företagsekonomiska institutionen
Två av Swedbanks hållbarhetsexperter var gästföreläsare på kursen Marknadsföring 1, Grundläggande marknadsföring den 9 april. Gästföreläsarna var inbjudan av kursansvariga Anders Parment. Ismira Hodzic, specialist på hållbara lån, och Marcus Samuelsson, ESG-företagsrådgivare, höll en mycket uppskattad föreläsning där de presenterade hur Swedbank arbetar med att främja miljömässig och social hållbarhet. Presentation omfattade även en bredare diskussion om finansiell hållbarhet och betydelsen av bankens engagemang i samhällets omställning. Båda är verksamma i Swedbanks ESG team, som arbetar både direkt med företagskunder för att stödja dem i deras omställning och samtidigt stärka företagens konkurrenskraft, men även internt genom att öka kunskapen om hållbarhet hos rådgivare och analytiker.
- Stipendium till forskning om entreprenörskap i Ukraina
Företagsekonomiska institutionen
Martin Johanson, forskare och docent vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School, har tilldelats 450 000 kr av familjen Knut & Ragnvi Jacobssons stiftelse för sitt forskningsprojekt ”Entreprenörskap och krig – hur överlever företag och människor i Ukraina?”. Martin Johanson disputerade i företagsekonomi 2001 vid Uppsala universitet och ägnade de nästkommande tio åren att studera övergången från plan- till marknadsekonomi i Ryssland för att sedan byta inriktning och ha internationellt entreprenörskap som sitt huvudintresse. Han studerar främst snabbväxande småföretags internationalisering. I samband med Rysslands invasion av Ukraina bestämde Martin sig för att kombinera sina två kunskapsområden och analysera entreprenörskapets roll i ett land om befinner i ett fullskaligt krig. Det stöd han erhållit från Familjen Knut & Ragnvi Jacobssons stiftelse kommer att användas för att samla in data i realtid i Ukraina. Flera ukrainska lärosäten deltar redan i projektet där intervjuer med entreprenörer genomförs. Projektets unika karaktär innebär en öppen och explorativ ansats där han ämnar öka kunskapen om förutsättningar för entreprenörskap samt om entreprenörskapets funktion och roll i ett land som genomlever ett krig.
- Ett kulturellt perspektiv på cigarettrökning
Företagsekonomiska institutionen
Anna Felicia Enhage försvarade sin doktorsavhandling "Paradoxical consumer enjoyment: A cultural perspective on cigarette consumption" den 9 februari vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School. Anna Felicia undersöker rökning och konsumtion av cigaretter i sin avhandling som en monografi inom konsumtionskulturteorin. - "Rökning är ett av de mest intressanta ämnen jag kan tänka mig: det har alltid varit en symbol för rebelliskhet men under de senaste årtiondena har det ganska drastiskt förlorat sin tidigare status", säger Anna Felicia. Anledningen till att hon valde ämnet för sin avhandling var motiverad av teorier. När hon läste konsumtionskulturteorin insåg hon att det ofta antyddes att konsumtion motiverades av en drivkraft att uppnå behagliga upplevelser. Dessa upplevelser beskrevs främst som positiva och konstruktiva för samhället och konsumenterna. Det ses ofta som att bygga sociala band, förbättra hälsan och öka produktiviteten. Det vill säga, nöje från konsumtion beskrivs som rationellt och konstruktivt. Som ett resultat utesluts konsumtion som inte överensstämmer med dessa regler eller beskrivs som tvångsmässig.
- Skandia Theses Awards till Haiping Yu
Företagsekonomiska institutionen
Uppsatsen "Flight to Climate: Liquidity Commonality in Brown Equities" har fått priset som en av de två bästa masteruppsaterna inom finansiell ekonomi av Thule Foundation vid Skandia. Uppsatsen skrevs av Haiping Yu på masterprogrammet i bank och finans under vårterminen 2023. Uppsatsen handledes av professor Lars Nordén och gynnades även av diskussioner och uppmuntran från professor Björn Hagströmer och professor Ran Xing vid SBS. Uppsatsen konceptualiserar en innovativ systematisk likviditetsriskkanal av ESG-effekter på aktieprestanda och avslöjar ny empirisk evidens för samtidig likviditetsoscillation bland svenska aktier klassificerade som koldioxidutsläggs-efterhängsna, det vill säga bruna aktier, noterade på Nasdaq Stockholm i det stora segmentet. Den avslöjade ESG-specifika gemenskap i likviditet utgör en odiversifierad systematisk risk, vilket skulle innebära avkastningskompensation. Denna upptäckt bekräftar den negativa korrelationen mellan ESG och avkastning i en ekonomi som huvudsakligen påverkas av ESG-motiverade investerare som prioriterar klimatåtaganden, som i det empiriska sammanhanget av den svenska aktiemarknaden.
- Time to work, en ny avhandling inom performance management
Företagsekonomiska institutionen
Desirée Ödén har nyligen disputerat med avhandlingen Time to Work - Responsibilization and Reification in the Swedish Welfare State vid Redovisningssektionen, Stockholm Business School. Avhandlingens ämne är performance management och handlar om hur organisationer mäter och managerar såväl finansiell som enskilda individers prestation. Under sena 2015 och tidigt 2016 korsade över två miljoner flyktingar de europeiska gränserna. Det var en tid som har blivit känd som flyktingkrisen. Sverige välkomnade över 160 000 flyktingar, det näst högsta antalet per capita i Europa. - "Inledningsvis skulle studien handla om utvecklandet av indikatorer för att mäta prestation inom en enhet på Arbetsförmedlingen men när jag förstod att de arbetade med att hjälpa de som kommit till Sverige som flyktingar under den sk flyktingkrisen 2015/2016 att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden blev det snabbt tydligt för mig att jag behövde studera mätningen av prestation i ett större samhällsperspektiv" säger Desirée.
- Utveckling och lansering av nya teknologier på marknaden
Företagsekonomiska institutionen
Avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" handlar om kommersialisering av nya teknologier som fortfarande är under utveckling och i tidig användningsfas och vars potentiella värde ännu inte har utforskats. Det handlar om utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI), Augmented Reality (AR), blockchain, drönare, Internet of Things (IoT), robotik, 3D-utskrift och Virtual Reality (VR). Gulnar Nussipova disputerade med avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School den 12 oktober.
- Upplevd ensamhet i arbetslivet
Företagsekonomiska institutionen
En av två kontorsarbetare upplever ensamhet på sina jobb. Ändå har ensamhet inte undersökts inom management och organisationsforskning i någon större omfattningen. Hur människor upplever och hanterar ensamhet på jobbet är fortfarande relativt outforskat. I en ny avhandlingen Lonely in Company bidrar Markus Oljemark med kunskap om hur ensamhet upplevs på arbetsplatser.
- Ny bok beskriver kungens makt som statschef
Företagsekonomiska institutionen
Kung Carl XVI Gustafs ledarskap bekräftar den centrala ledarskapsideologin i det marknadsliberala samhället och det är framför allt näringslivets eliter som kungen socialt upphöjer. Det hävdar ekonomiprofessor Mikael Holmqvist i en ny bok. I september har Carl XVI Gustaf suttit på tronen som kung i 50 år. Detta uppmärksammas på olika sätt under året. Nu i mars kommer Mikael Holmqvist, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet ut med boken ”Kungen - Sveriges ledare” på förlaget Natur & Kultur. Boken är tredje delen i en trilogi om Sveriges eliter, där han tidigare studerat Djursholm och Handelshögskolan i Stockholm. Varför har du skrivit boken? – Forskning om eliter är mycket eftersatt i Sverige men är angelägen inte minst i en tid som präglas av tilltagande social och ekonomisk segregation. Kungen som statschef, vilket är mitt fokus i denna bok, är ett tema som hittills inte behandlats i någon större utsträckning, vare sig av journalister eller forskare. Konstigt nog, med tanke på att statschefen formellt sett är Sveriges främste symbol och representant. Den stora mediala uppmärksamheten handlar istället oftast om kungen som person och människa.
- Företagsekonomen möter – SBS nya samtalsserie
Företagsekonomiska institutionen
På eftermiddagen den 20 september möttes Karin Berglund, professor och stf prefekt, och Victor Malm, kulturchef Expressen, i ett spännande samtal kring ämnet företagsekonomi. Detta var premiären av SBS nya satsning Företagsekonomen möter – en samtalsserie där en forskare vid SBS möter någon från det omgivande samhället för att samtala om ett aktuellt ämne. Samtalet modererades av Carl Cederström, docent i företagsekonomi och författare samt initiativtagare till samtalsserien. Victor berättade inledningsvis att han tidigare haft en ganska stereotyp bild av vad en företagsekonom sysslar med men att denna bild totalt ställdes på ända när han läste boken Guldmunken: en kärlekshistoria av Carl Cederström. Det var ett mysterium, tyckte Victor, att en sådan bok kunde vara författad av en företagsekonom. Karin gav en översiktlig bild av ämnet företagsekonomi och framhöll ämnets komplexitet som en av dess styrkor.
- Ny bok Skolan efter marknaden
Företagsekonomiska institutionen
Åsa Plesner, doktorand vid Redovisningssektionen på Företagsekonomiska institutionen, är en av två redaktörer för den nyutkomna boken Skolan efter marknaden - om skolan och lärarrollens framtid. - Det finns många olika förslag för hur skolans styrning kan förbättras. Vi tar upp tio av dem. Så det är ingen brist på lösningar för att göra skolans arbetsmiljö lugnare för både lärare och elever, frågan är bara vad som ska genomföras och när, säger Åsa Plesner.
- Forskning om kvinnors företagande
Företagsekonomiska institutionen
I det senaste numret av tidskriften Organisation & Samhälle med temat Genus och entreprenörskap ges en sammanfattning och inblick i 10 års forskning om genus och entreprenörskap. Artiklarna i temanumret visar på olika sätt de utmaningar som kvinnligt företagande står inför idag, bl. a. hur olika samhällsstrukturer spelar stor roll. Temanumret belyser även de digitala rummen för kvinnors företagande. I temanumret Genus och entreprenörskap deltar professor Karin Berglund som gästredaktör tillsammans med övriga medlemmar i forskargruppen EMBLA - Helene Ahl (Jönköpings universitet), Malin Tillmar (Linnéuniversitetet) och Katarina Pettersson (Sveriges lantbruksuniversitet). Dears artikel heter Genusperspektiv på entreprenörskap, från kvinnors företagande till feministisk aktivism. Läs artikeln Genusperspektiv på entreprenörskap, från kvinnors företagande till feministisk aktivism i Organisation & Samhälle
- Stockholm Business School välkomnar nya studenter
Företagsekonomiska institutionen
På höstterminens första dag, den 28 augusti, hälsade Stockholm Business School över 1000 nya studenter välkomna i Aula Magna. Alla nyantagna studenter blev inbjudan till välkomstinformationen som inleddes med ett välkomsttal av prefekt Fredrik Nordin.
- Stort intresse för SBS internationella program
Företagsekonomiska institutionen
Flera av SBS internationella program ligger i topp bland SUs mest sökta internationella utbildningar inför höstterminen 2023. Kandidatprogrammet i internationell företagsekonomi och politik med 1781 sökande ligger etta på listan över mest sökta program och kurser på Stockholms universitet och Kandidatprogrammet i företagsekonomi, etik och hållbarhet med 1337 sökande ligger tvåa. Jämfört med sökanden till föregående år, HT 2022, är det en ökning med 31% av sökande i år till dessa båda kandidatprogram. Masterprogrammet i bank och finans med 884 sökande ligger på fjärde plats bland de mest sökta masterprogrammen på Stockholms universitet. Även övriga masterprogram på SBS har många sökande till höstterminen 2023. Det totala antalet sökande till masterprogrammen är 35% högre än förra året. Antal sökande till masterprogrammen HT 23 Masterprogram i bank och finans/finansiell ekonomi, 884 Masterprogram i marknadsföring, 849 Masterprogram i redovisning och ekonomistyrning, 705 Masterprogram i verksamhetsutveckling och styrning, 681 Masterprogram i management, organisation och samhälle, 650 Masterprogram i Marknadskommunikation, 595 Sökande till internationella utbildningar vid SU ökar
- Organisationskultur på hospice
Företagsekonomiska institutionen
I avhandlingen The Ecstasy of Tragedy – An Ethnography of Hospice undersöker Oscar Wandery hur organisationskulturen ser ut inom palliativ vård på ett hospice. Det handlar om vård i livets slutskede och hur det är att arbeta med palliativ vård på hospice. I Sverige är vård på hospice ganska välkänt och det är ca 11% som dör inom palliativ vård på hospice och på sjukhus.