Uppsatsen "Flight to Climate: Liquidity Commonality in Brown Equities" har fått priset som en av de två bästa masteruppsaterna inom finansiell ekonomi av Thule Foundation vid Skandia. Uppsatsen skrevs av Haiping Yu på masterprogrammet i bank och finans under vårterminen 2023. Uppsatsen handledes av professor Lars Nordén och gynnades även av diskussioner och uppmuntran från professor Björn Hagströmer och professor Ran Xing vid SBS. Uppsatsen konceptualiserar en innovativ systematisk likviditetsriskkanal av ESG-effekter på aktieprestanda och avslöjar ny empirisk evidens för samtidig likviditetsoscillation bland svenska aktier klassificerade som koldioxidutsläggs-efterhängsna, det vill säga bruna aktier, noterade på Nasdaq Stockholm i det stora segmentet. Den avslöjade ESG-specifika gemenskap i likviditet utgör en odiversifierad systematisk risk, vilket skulle innebära avkastningskompensation. Denna upptäckt bekräftar den negativa korrelationen mellan ESG och avkastning i en ekonomi som huvudsakligen påverkas av ESG-motiverade investerare som prioriterar klimatåtaganden, som i det empiriska sammanhanget av den svenska aktiemarknaden.
I fokus för det andra samtalet i samtalsserien ”Företagsekonomen möter”*, stod skolan som arbetsplats och samhällsutmaning. Denna gång utspelade sig samtalet mellan Vesna Prekopic, författare och f.d. rektor som precis skrivit boken ”Brottsplats: skolan” och professor Jan Löwstedt, som under många år forskat om svenska skolor. Samtalet modererades av Åsa Plesner som är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, men också skoldebattör och en av initiativtagarna till Tankesmedjan Balans. Samtalet tog en utgångspunkt i Jans och Vesnas ingång till och erfarenheter av skolan. Vesna beskriver sig själv som ”en arbetarklassunge med invandrarbakgrund” som sedan barnsben älskat böcker och läsande och fått höra hur viktig skolan är för möjligheten att skapa sig en framtid. Jan berättar hur han kom i kontakt med skolan i ett projekt, ganska snart efter att han disputerat, och hur han därefter intresserat sig för skolan både i sin forskning och undervisning. Han har bland annat undervisat rektorer på det rektorsprogram som ges vid Stockholms universitet. Under samtalets gång inser Vesna och Jan att de sannolikt också träffats i rektorsprogrammet, men då i rollen som lärare och student. Vartefter samtalet pågår upptäcker de att de båda har en stark relation till förändring. Vesna genom sin vision om att skolan kan bidra, inte bara till kunskap, utan till en positiv förändring i barns liv och hopp om en bättre framtid. Jan genom sitt intresse för förändringsledning där han ser ledning i skolan som en kollektiv praktik och inte knutet till en individ. Samtalet om förändring böljar fram och tillbaka mellan erfarenheterna om att skolan verkligen kan vara kollektivt styrd, men för att detta ska fungera krävs en stabil miljö och/eller tillräckligt med resurser för att kunna styra i en riktnings så att förändring kan uppnås. Däremot blir det svårare om någon av dessa delar sviktar. Då kan bördan – som Vesna vittnar om i sin bok – bli omöjlig. Här tar samtalet en vändning och, genom Åsas uppläsning av ett stycke i boken om förekomsten av hot och våld i skolan övergår samtalet till att handla om våld i skolan, och framförallt våld och hot om våld mot skolans personal, rektor inkluderad. Jan beskriver läsningen av Vesnas bok som en drabbande berättelse och förvånas av att han inte hört mer om temat under sina år vid rektorsprogrammet, där medverkande rektorer numera deltar i professionshandlednings-samtal där både utmaningar och svårigheter tas upp. Likväl vittnar Vesna om hur hon genom att berätta om sina erfarenheter från, vad hon kallar mitt livs svåraste år, fått två olika kommentarer: ”det här kände jag till, vad bra att någon berättar” och ”detta kände jag inte till, vad bra att någon berättar”. Enligt Vesnas utforskningar hade 336 av de fall av hot och våld som anmälts till Arbetsmiljöverket under 2022 också lett till sjukskrivningar. I samtalet nystar de fortsatt i frågan om våld och landar efter ett tag i en diskussion om hur våld samtalas om. Kanske, tänker de, kan diskussionerna om ’stök’, som Jan känner igen från Rektorsprogrammet, vara ett sätt att tala om våld? Kanske, funderar Vesna, behöver vi bli tydligare med hur vi talar om saker i skolans värld – att kalla saker vid dess juridiska namn skulle kunna vara en början och att inte urskulda, i värsta fall, kriminellt beteende. Genom att sätta de ’rätta’ orden på vad som försiggås i skolans värld kan den viktiga pedagogiska verksamheten värnas och få utvecklas; vilket (inte att förglömma) är vad de allra flesta elever och lärare också önskar sig.
Den 16 oktober besökte Atlas Copcos IR-chef Daniel Althoff och Linnea Grönwall från IR-avdelning studenterna på kursen Corporate Finance (företagsfinansiering). Mötet med de drygt hundra studenterna skedde i dialogform, där studenterna ställde frågor om Atlas Copco, som Daniel och Linnea svarade på. Dialogen strukturerades och leddes av de fem studenterna Gustav Strömberg, Josef Brolin, Kristofer Backlund, Lina Ling-Vannerus och Markus Garede. En student beskriver hur givande mötet med Atlas Copco varit för utbildningen. - "Vi har jobbat med Atlas Copco som case-företag under tre veckor. Vi har diskuterat bolaget ur olika perspektiv, börjat med bolagstämman, val av styrelse, intressenter, ägarstruktur, vision och strategi, diskuterat och kvantifierat risker, för att sedan diskutera avkastningskrav, utdelningspolicy och kapitalstruktur för Atlas Copco. Vår sista uppgift är att utföra en DCF-värdering på Atlas Copco, så det är enormt givande för oss studenter att företag som Atlas Copco kommer till oss och ger context till det vi studerar i ord och siffror. Daniels storytelling och exempel gjorde det hela så levande och förståeligt. Ett stort tack från oss studenter till Daniel och Linnea." Daniel Althoff berömde studenterna och konstaterade att han var "super imponerad" och att frågorna studenterna ställde var genomgående på en mycket hög nivå.
Avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" handlar om kommersialisering av nya teknologier som fortfarande är under utveckling och i tidig användningsfas och vars potentiella värde ännu inte har utforskats. Det handlar om utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI), Augmented Reality (AR), blockchain, drönare, Internet of Things (IoT), robotik, 3D-utskrift och Virtual Reality (VR). Gulnar Nussipova disputerade med avhandlingen "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering" vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School den 12 oktober.
I avhandlingen The Ecstasy of Tragedy – An Ethnography of Hospice undersöker Oscar Wandery hur organisationskulturen ser ut inom palliativ vård på ett hospice. Det handlar om vård i livets slutskede och hur det är att arbeta med palliativ vård på hospice. I Sverige är vård på hospice ganska välkänt och det är ca 11% som dör inom palliativ vård på hospice och på sjukhus.
En av två kontorsarbetare upplever ensamhet på sina jobb. Ändå har ensamhet inte undersökts inom management och organisationsforskning i någon större omfattningen. Hur människor upplever och hanterar ensamhet på jobbet är fortfarande relativt outforskat. I en ny avhandlingen Lonely in Company bidrar Markus Oljemark med kunskap om hur ensamhet upplevs på arbetsplatser.
På eftermiddagen den 20 september möttes Karin Berglund, professor och stf prefekt, och Victor Malm, kulturchef Expressen, i ett spännande samtal kring ämnet företagsekonomi. Detta var premiären av SBS nya satsning Företagsekonomen möter – en samtalsserie där en forskare vid SBS möter någon från det omgivande samhället för att samtala om ett aktuellt ämne. Samtalet modererades av Carl Cederström, docent i företagsekonomi och författare samt initiativtagare till samtalsserien. Victor berättade inledningsvis att han tidigare haft en ganska stereotyp bild av vad en företagsekonom sysslar med men att denna bild totalt ställdes på ända när han läste boken Guldmunken: en kärlekshistoria av Carl Cederström. Det var ett mysterium, tyckte Victor, att en sådan bok kunde vara författad av en företagsekonom. Karin gav en översiktlig bild av ämnet företagsekonomi och framhöll ämnets komplexitet som en av dess styrkor.
Styrning av både tid och kvalitet i myndighetsvärlden skapade diskussioner på AES möte i Campus Albano den 13 september 2023. Det var Julia Jonsson och Sandra Petersen som presenterade sin examensuppsats från vårterminen 2023 på Linnéuniversitetets Civilekonomprogram med rubriken ”Tid och Kvalitet – en studie om vilka konsekvenser som uppstår vid styrning av tid och kvalitet samt hur medarbetare inom Skatteverket hanterar dessa”. Diskussionerna fortsatte när forskarna Gunilla Eklöv Alander och Mikael Holmgren Caicedo presenterade den senaste AES-rapporten ”Oberoendets vara och inte vara i internrevisorernas praktik”. Internrevisionernas uppdrag – och framför allt deras möjligheter och sätt att genomföra sina uppdrag – var frågor som engagerade mötesdeltagarna. Samtalen fortsatte över en god buffé i restaurang Proviant. 2023:1 Oberoendets vara och inte vara i internrevisorernas praktik (6343 Kb)
Stockholm Business School (SBS) ger ett kapacitetsutvecklingsprogram inom hållbar stadsplanering i Ukraina, kallat "Rethinking Cities in Ukraine." Tillsammans med Ro3kvit Urban Coalition for Ukraine och med finansiering från Svenska institutet har detta projekt tagit form.
Tidigare forskning visar på den utmanande och utsatta roll som internrevisorer har i organisationer. Internrevision utövas i komplexa situationer där det fortfarande är oklart vad oberoende betyder och hur det utövas. I den här rapporten riktas därför intresset mot internrevisorernas roll genom att fokusera specifikt på oberoendebegreppet och vad det blir av oberoendet i de olika situationer de möter. Rapporten tar upp forskningsfrågan hur oberoende konstrueras i en situation där det är problematiskt. Tre delstudier undersöker internrevision på olika sätt: 1) genom att betrakta internrevision som en situerad praktik som varierar i relation till dess inbäddning i revisionsutskottet eller organisationens ledning, samt hur väl internrevisorernas arbete är kopplat (löst eller tätt) till organisationens styrelse eller ledning 2) genom att undersöka hur internrevisorer i konstruerar oberoendet genom strategier som bemöter det motstånd mot internrevision de upplever i sin vardag 3) genom att analysera hur internrevisorer i framställer sig själva inför andra i organisationen och hur det förstärker bilden av oberoendet. Projektet bidrar till kunskap och förståelse kring internrevisorsrollen. Delstudie 1 är baserad på en textanalys av bolagsstyrningsrapporter i börsnoterade bolag och bidrar genom att beskriva den inneboende komplexiteten som internrevisorerna möter i sin vardag och de risker för oberoendet som vissa situationer medför. Delstudierna 2 och 3 är baserade på intervjuer med internrevisionschefer i myndigheter och ger i sin tur insikter om hur internrevisorer arbetar (delstudie 2) och framställer sig själva (delstudie 3) på sätt som försvarar oberoendet och värdet av internrevision. Läs rapporten 2023:1 Oberoendets vara och inte vara i internrevisorernas praktik (6343 Kb)
På höstterminens första dag, den 28 augusti, hälsade Stockholm Business School över 1000 nya studenter välkomna i Aula Magna. Alla nyantagna studenter blev inbjudan till välkomstinformationen som inleddes med ett välkomsttal av prefekt Fredrik Nordin.
I det senaste numret av tidskriften Organisation & Samhälle med temat Genus och entreprenörskap ges en sammanfattning och inblick i 10 års forskning om genus och entreprenörskap. Artiklarna i temanumret visar på olika sätt de utmaningar som kvinnligt företagande står inför idag, bl. a. hur olika samhällsstrukturer spelar stor roll. Temanumret belyser även de digitala rummen för kvinnors företagande. I temanumret Genus och entreprenörskap deltar professor Karin Berglund som gästredaktör tillsammans med övriga medlemmar i forskargruppen EMBLA - Helene Ahl (Jönköpings universitet), Malin Tillmar (Linnéuniversitetet) och Katarina Pettersson (Sveriges lantbruksuniversitet). Dears artikel heter Genusperspektiv på entreprenörskap, från kvinnors företagande till feministisk aktivism. Läs artikeln Genusperspektiv på entreprenörskap, från kvinnors företagande till feministisk aktivism i Organisation & Samhälle
