Vad händer med ett ledarskap när kontakten mellan chefer och medarbetare går från personliga möten till digitala verktyg och algoritmer? Det är en fråga som intresserar organisationsforskaren Nick Butler. I sin forskning undersöker han vilka ledarskapsutmaningar som uppstår i teknikens spår.
Att skapa kontrollerade mini-ekosystem, så kallade mesokosmer, är ett sätt för forskare att studera faktorer som påverkar processer i havet. I somras genomfördes ett stort experiment av detta slag vid Askölaboratoriet, för att undersöka hur utsläppen av växthusgaser från grunda kustvikar påverkas av den globala uppvärmningen och av djursamhällen i vatten och sediment.
Gymnasieskolor som profilerar sig mot entreprenörskap och företagande har blivit allt vanligare i Sverige. Men vad händer egentligen när en skola börjar likna ett företag – och elever formas mer som framtida entreprenörer än som kritiskt tänkande medborgare? Det är frågor som Annalena Glader, undersöker i sin avhandling Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum . Annalena disputerade den 26 september vid Stockholm Business School och hon har gjort en flerårig etnografisk studie av den fiktivt namngivna "Centrumskolan". Hennes forskning visar hur utbildningspolitik och marknadskrafter tillsammans har skapat en ny sorts skola – och vilka spänningar det för med sig. - "Jag har arbetat många år i gymnasieskolan som lärare i ekonomiska ämnen och i samband med utbildningsreformen från 2011 upplevde jag hur entreprenörskap tog en central plats i skolans fält. Här blev det intressant att förstå hur det kom sig att entreprenörskap har fått ta en så viktig del i skolans utbildning och det var mot bakgrund av detta som jag valde att studera entreprenörskap i skolan. Det väckte min nyfikenhet kring att förstå vad som händer i skolan när den ska fostra företagsamma elever" säger Annalena.
Den 1 september samlades omkring 1300 nya studenter i Aula Magna för att ta del av Stockholm Business Schools välkomstinformation. De fick träffa prefekten, studievägledare och studentrepresentanter som gav en introduktion till studierna och studentlivet vid institutionen. Under välkomstinformationen mötte studenterna prefekt Fredrik Nordin, studierektor Lovisa Näslund, studievägledare samt representanter från Föreningen Ekonomerna och Fadderiet. Presentationerna handlade bland annat om vad akademiska studier innebär, praktisk information och stöd, studentinflytande och gemenskapen på institutionen. Se hela presentationen här: Välkomstinformation HT2025 (9662 Kb) Bilder från evenemanget med talarna
Forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens offentliga sektor), en satsning på framtidens offentliga sektor, beviljas nu finansiering av Vinnova. Mellan 2025 och 2030 kommer tio doktorander från hela landet att delta i den tvärvetenskapliga forskarskolan med stark koppling till praktik, med Mälardalens universitet som värd och Stockholms universitet, Lunds universitet, KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet som partners. SustainGov, som är ett av fem nationella Impact Innovation-program finansierade av Vinnova, Formas och Energimyndigheten, lyste under våren 2025 ut en satsning på en forskarskola om framtidens offentliga sektor. Endast en ansökan skulle beviljas och den 28:e augusti beslutade Vinnova, som handlägger satsningen, att bevilja den ansökan SU är en del av. Forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens offentliga sektor) kommer att löpa mellan 2025 och 2030 och innefatta 10 doktorander. Värd för forskarskolan är Center för välfärdsförändring (CfV) vid Mälardalen universitet. Övriga lärosätespartners utgörs av Stockholms Centrum för Forskning om Offentlig Sektor vid Stockholms Universitet (SCORE/SU); Centrum för Ledning i Offentliga Organisationer vid Lunds Universitet (CLOO/LU), Avdelningen för Ledning och organisering i byggande och förvaltning på KTH, Designgruppen vid LTU, samt Business and Design Lab vid Göteborgs Universitet (BDL/GU). Total beräknas forskarskolan omsätta ca 50 000 000 kr och 3 av doktoranderna ska antas på SU, 4 på MDU samt 1 på vardera LU, KTH och LTU. SU får ca 13 000 000 kr för att anta 3 doktorander till forskarskolan. Då forskarskolan är tvärvetenskaplig och ska ha en nära koppling till praktiken kommer doktoranderna som antas vid SU vara placerade vid Score men vara antagna i antingen Statsvetenskap eller Företagsekonomi. Forskarskolan startar hösten 2025 och beräknas löpa fram till och med 2030. För mer information, kontakta Staffan Furusten (staffan.furusten@score.su.se eller staffan.furusten@sbs.su.se)
Rapport 2025:1 COSOs ramverk för intern kontroll och IIA:s trelinjemodell: controllerrollens expansion mot internrevisorsrollen? Rapporten handlar om hur COSO och trelinjemodellen om intern kontroll och riskhantering hänger samman med avseende på controllerrollens inflytande över säkerheten i den finansiella rapporteringen som styrelsen ytterst ansvarar för. Det här området är intressant dels därför att traditionellt sett har internrevisorn betraktats som den som ger denna säkerhet till styrelsen (Rezaee, 1995), dels för att en utredning vi genomfört visar att internrevisorer saknas i drygt hälften av Stockholmsbörsens large cap-bolag och att i flertalet av dessa företag uppges controllers istället utföra sådant arbete som motsvarar internrevisorns funktion.
2016 grundades EMIC vid Stockholm Business School (SBS). EMIC är en liten multidiciplinär konferens med fokus på att diskutera framtida forskningsidéer. Konferensen genomförs regelbundet vid SBS och den 28 maj 2025 ägde den nionde EMIC-konferensen rum via zoom. Temat för den nionde EMIC-konferensen var "Paradigmförskjutande idéer inom forskning om internationellt företagande (IB)" och den kräver inte inlämnade artiklar eller konferensavgifter. Arrangör är Emerging Markets Cross Cultural Research Group vid SBS. Konferensen speglade hur turbulent världen idag ser ut inom internationell business och internationella relationer. Program för 9:e EMIC-konferensen "Paradigmförskjutande idéer inom forskning om internationellt företagande (IB)" 9th EMIC Program (531 Kb)
Syftet med artikeln "Marketisation, ownership and digitalisation strategies in the sport industry – generic insights and future research" är att ge en djupare förståelse för några av de viktiga och aktuella frågorna inom sportindustrin. Dessutom, för att kunna beakta det föränderliga landskapet vad gäller ägande, strategier och organisering av olika typer av sporter i dagens miljö, krävs en djupare kontextuell kunskap om hur olika sporter, ligor, klubbar, föreningar, lag etc. äger, organiserar och strategiskt planerar på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Artikeln, skriven av gästredaktörerna introducerar specialnumret Ownership, Organisation and Strategies in the Sports Industry i tidskriften Journal of Strategy and Management: Volume 17 Issue 3. Specialnumret om sportindustrin välkomnar tre intressanta bidrag förutom ovannämnda artikel som fokuserar på viktiga teman relaterade till sportbranschen. Dessa inkluderar: Digital omvandling och nödvändiga kapabiliteter, Digitalt fanengagemang via sociala medier, samt Betydelsen av och sambandet mellan socialt kapital och organisationsstrategi inom idrottsorganisationer Fyra generella insikter som introduceras i artikeln Digitalisering och politisering av sport påverkar i hög grad hur ägare bedriver strategiarbete, organiserar och nätverkar för att skapa värde. Ägarnas dubbla prestationskrav – att både marknadsanpassa sina klubbar och främja sina egna affärsintressen – blottlägger motsägelserna och spänningarna mellan idealism och vinstmaximering. Individuella idrottsstjärnor positionerar sig själva som inflytelserika plattformar för värdeskapande genom prestation, socialt engagemang och egna intressen. De dubbla målen – sportslig framgång och vinstdrivande verksamhet – hos storklubbar med stora kapitalresurser hotar självständigheten och styrningen av idrottsorgan/-föreningar samt en rättvis konkurrensmiljö inom idrotten. Författare till artikeln är: Krishna Venkitachalam , College of Business Administration, Ajman University, Ajman, Förenade Arabemiraten och Estonian Business School, Tallinn, Estland Birgitta Schwartz och Sten Söderman , Stockholm Business School, Stockholms universitet Läs artikeln "Marketisation, ownership and digitalisation strategies in the sport industry – generic insights and future research"
Prissättning av koldioxid är en omtalad metod för att minska utsläppen och driva på den gröna omställningen. Men fungerar det i verkligen praktiken? Gustav Martinsson är nationalekonom/finansekonom och studerar bland annat om ett högre pris på koldioxid leder till minskade utsläpp.
Varför väljer vissa att starta eget när jobbet känns osäkert? Hur påverkar våra kulturella rötter vår vilja att ta risker? Vad händer när invandrare investerar på den svenska finansmarknaden? I en ny avhandling Essays on Household Risk-Taking svarar Qinglin Ouyangs forskning på dessa frågor. Avhandlingen består av tre forskningsartiklar som med olika teman har fokus på risktagande inom privatekonomi.
Modeindustrin lockar med ständig förnyelse. Företag inom fast fashion pumpar ut miljontals plagg varje dag – ofta till låga priser, men till ett högt pris för både miljön och de människor som tillverkar kläderna. Samtidigt är mode en del av vår identitet och vårt sätt att uttrycka oss. Så, går det att klä sig snyggt utan att kompromissa med planetens framtid? Enligt Malin Wennberg, forskare inom hållbart mode, är svaret ja – men det är inte helt enkelt.
Samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter, står kommunerna inför enorma utmaningar: att hantera akuta behov och samtidigt planera för en hållbar återuppbyggnad. I staden Lozova, belägen i Charkivregionen, är en av de mest akuta utmaningarna att modernisera vattenförsörjnings- och avloppssystemen som är föråldrade. Med stöd från ett kapacitetsbyggande program organiserat av Stockholms universitet och Ro3kvit Urban Coalition, och genom en förstudie finansierad av Swedfund – Sveriges utvecklingsfinansiär – är Lozova nu i färd med att ta fram en detaljerad handlings- och finansieringsplan för hållbara och energieffektiva infrastrukturförbättringar. Samarbetet mellan parterna initierades under konferensen Rethinking Cities in Ukraine i Stockholm, där ukrainska kommuner mötte internationella experter och aktörer för att diskutera strategier för återuppbyggnad av krigsdrabbade samhällen. Rethinking Cities in Ukraine – en katalysator för återuppbyggnad Konferensen utgjorde kulmen på ett sex månader långt kapacitetsutvecklingsprogram som organiserats av Stockholm Business School, Stockholms universitet och Ro3kvit Urban Coalition, med finansiering från Svenska institutets program för innovation i offentlig sektor. Programmet var särskilt utformat för beslutsfattare i krigsdrabbade kommuner nära frontlinjen och fokuserade på strategisk stadsplanering för återuppbyggnadsprojekt. Lozovas representanter presenterade sina utmaningar med lokal infrastruktur – vilket överensstämmer med Swedfunds uppdrag och mandat att stödja hållbara projekt inom offentlig sektor. Ragnar Lund, PhD vid Stockholm Business School och initiativtagare till Rethinking Cities in Ukraine-programmet, betonade vikten av att skapa samarbeten: Programmet var utformat för att ge ukrainska kommuner kunskap och partnerskap de behöver för att möta utmaningar med komplexa återuppbyggnadsprojekt. Samarbetet mellan Lozova och Swedfund är ett bra exempel på hur sådana initiativ kan leda till konkreta och effektiva resultat.
