Hur kan medarbetare påverka styrningen av sitt arbete?
Att vara undersköterska i äldreomsorgen är Sveriges vanligaste yrke. Det är också ett av de yrken där sjukskrivningar är vanligast, och där arbetsgivarna har svårast att hitta personal. Många kommuner ser därför över hur styrningen ska förändras så att omsorgspersonalen mår bättre.
En ny avhandling vänder på perspektiven, och undersöker hur omsorgspersonalens kunskaper om hur äldreomsorgen behöver styras kommer till uttryck. Avhandlingen About time: Workers and Control in Home Care undersöker hur arbetare inom hemtjänsten påverkar de styrsystem som avgör hur hemtjänstbesök ska utföras. Det är alltså inte enbart chefer och system som styr hur hemtjänsten fungerar. I vissa fall spelar personalens egna beslut en avgörande roll.
I många kommuner planeras hemtjänstens arbete med hjälp av digitala system. Varje insats får en bestämd tid, och schemat ska hålla minuten. Syftet är tydligt: öka effektiviteten och skapa ordning. Men verkligheten passar inte alltid in i schemat. Omsorg handlar inte bara om uppgifter som ska utföras, utan också om relationer. En person kan behöva extra tid en dag, eller känna sig tryggare med någon de känner igen. Den typen av behov är svåra att fånga i ett färdigt schema.
När planeringen inte räcker till måste någon fylla i luckorna. Det är där personalen kommer in. I vardagen gör de justeringar: de flyttar runt besök, prioriterar om och stannar längre hos den som behöver det mest. Detta sker ofta snabbt och utan att det dokumenteras. För den som får omsorg märks det som att hjälpen fungerar. För organisationen syns det däremot sällan – trots att det är avgörande för att verksamheten ska fungera.
Ett dolt ansvar
Avhandlingen visar att hemtjänstpersonalen gör mer än att utföra sitt arbete. De bidrar också till att styra det. Genom sina beslut, sin erfarenhet och sin kännedom om brukarna formar de hur arbetet faktiskt genomförs i praktiken. Det innebär att en viktig del av styrningen ligger utanför de formella systemen.
Åsa Plesner disputerade den 12 juni med avhandlingen About Time: Workers and Control in Home Care.
- Jag hoppas att min forskning motiverar ledningsgrupper att ta personalens kunskap, erfarenheter och farhågor på allvar, när de funderar över hur verksamheten ska styras. I avhandlingens artiklar upptäcker personalen verksamhetsrisker långt innan ledningen gör det, och alla skulle kunna ha nytta av att de riskerna kom fram, säger Åsa Plesner.

Åsa Plesner med avhandlingen About time: Workers and Control in Home Care. Foto: Maria Stoetzer
- Min avhandling visar att omsorgspersonal ibland påverkar styrningen på sätt som chefer högre upp i organisationen inte förutser, eller ser värdet av. Det innebär att styrning inte bara görs efter ledningens huvud eller på ledningens initiativ. Vi som vill förstå styrning måste därför intressera oss för hur personal tänker och agerar också, inte bara för hur ledningsgrupper tänker och agerar, fortsätter hon.

Åsa Plesner och opponent Jane Andrew, University of Sydney Business School, University of Sydney. Foto: Maria Stoetzer
Avhandlingen About Time: Workers and Control in Home Care som innehåller tre artiklar. Artiklarna undersöker hur arbetare i hemtjänsten påverkar styrsystem från olika perspektiv.
Time to care? The temporal structuring of home care work
Artikeln Time to care? The temporal structuring of home care work är en etnografisk studie av planering och genomförande av hemtjänst på en liten ort. Den visar hur omsorgsarbetare och administratörer anpassar, modifierar eller bortser från resultaten av det formella, delvis automatiserade planeringssystemet. Analysen belyser hur kontrollen över omsorgsinsatser i hög grad beror på individuella arbetstagares handlingar och på relationer mellan arbetstagare. Artikeln visar att omsorgsarbetare utför styrningsarbete utöver sitt omsorgsarbete.
Seizing overflows: exploring how accounting becomes emancipatory
Artikeln Seizing overflows: exploring how accounting becomes emancipatory använder arkivmaterial för att analysera ett tioårigt utvecklingsarbete i en hemtjänstorganisation. Den visar hur en reform inom ekonomistyrning skapade stressiga arbetsförhållanden för omsorgsarbetare, som då använde arbetsmiljölagstiftning för att motsätta sig förändringarna. Reformen drogs till slut tillbaka, vilket illustrerar hur arbetstagare kan påverka styrningen genom att lyfta fram oavsiktliga konsekvenser av ledningens beslut.
Winning the debate but losing the message
Artikeln Winning the debate but losing the message använder en kombination av metoder för att följa en nationell kampanj från omsorgsarbetarnas fackförbund mot så kallad ”minutstyrning” inom hemtjänsten. Även om kampanjen lyckades öka medvetenheten och kritiken mot begreppet på nationell nivå, misslyckades ett lokalt försök att förändra styrningspraktiker på grund av oenighet om begreppets innebörd. Även förändringen inte drevs igenom, visar artikeln hur arbetstagare kan sätta dagordningen för diskussioner om styrning.
Den mesta forskningen om styrning inom organisationer ser styrning som en top-down process, där ledningen framställs som den centrala aktören inom styrning. Avhandlingen utmanar detta perspektiv. Den visar att styrning formas av flera aktörer och därför bör undersökas utifrån fler perspektiv än ledningens.
Läs avhandlingen About time: Workers and Control in Home Care

Från vänster: Ebba Sjögren, Mikael Holmgren Caicedo, Berit Hartmann, Åsa Plesner, Jane Andrew, Andreas Sundström, Thomas Carrington. Foto: Maria Stoetzer
Opponent
Jane Andrew, professor, University of Sydney Business School, University of Sydney
Betygsnämnd
Berit Hartmann, docent, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet
Ebba Sjögren, docent, Institutionen för redovisning, Handelshögskolan i Stockholm
Mikael Holmgren Caicedo, docent, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Dominic Power, professor, Institutionen för kulturgeografi, Stockholms universitet (suppleant)
Handledare
Andreas Sundström, docent, Företagsekonomiska institutionen
Thomas Carrington, professor, Handelshögskolan, Åbo Akademi
Senast uppdaterad: 2026-06-15
Sidansvarig: Företagsekonomiska institutionen