Linus Salö, professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, har utsetts till en av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) 11 sakkunniga i myndighetens tematiska utvärdering av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället.
Idag lämnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset över sitt slutbetänkande till kulturministern, om de kränkningar och övergrepp som begicks av svenska staten under 1800- och 1900-talen. Forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet har spelat en viktig roll i arbetet. Resultatet av granskningen ska bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse och främja försoning.
Idag 26/9 är det Europeiska språkdagen. Hur många språk kan du förutom ditt modersmål? 3? 25? 100? Om du kan fler än 6 är du troligen polyglott. Lyssna på dagens avsnitt av Morgon i P4 Stockholm där flerspråkighetsforskaren Kenneth Hyltenstam berättar om vad det innebär att vara polyglott.
Språk både speglar och formar samhällen, och präglar verkligheten för alla som verkar i dem. Denna grundsats inom sociolingvistik, studiet av språk i ett socialt sammanhang, är viktig för denna bok. I fokus står Sveriges nationella minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska – samt svenskt teckenspråk som också har lagskydd inom svensk språklagstiftning.
Vi söker deltagare till ett forskningsprojekt om taluppfattning. Du kommer att spelas in när du läser ord på en skärm. Inspelningen beräknas ta 45 minuter och genomförs i Flerspråkighetslaboratoriet på Stockholms universitet. Ersättning för deltagande är 100 SEK.
Vilket språk klär dig bäst? Stämmer det att du är varmare när du pratar italienska, mer utåtriktad när du pratar engelska och roligare när du pratar ditt modersmål? Forskare vid Stockholms universitet menar att kultur, värderingar och antaganden påverkar hur personlighet ändras beroende på vilket språk som talas.
Går det att bli flytande på ett språk som vuxen – och vilket är bästa sättet att lära sig på? Svenska Dagbladet har i en artikel bett språkforskarna Niclas Abrahamsson och Marianne Gullberg ge sin syn på några etablerade sanningar om språkinlärning.
Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.
Världens polyglotter, de som talar många språk, har flera saker gemensamt. En av hemligheterna: de anstränger hjärnan mindre. Professor emeritus Kenneth Hyltenstam definierar polyglotter som personer som lärt sig sex eller flera språk flytande, efter puberteten.
Den nya regeringen vill utreda modersmålsundervisningen – för att den inte negativt ska påverka elevernas kunskapsutveckling i svenska. Den motiveringen får språkforskaren Linus Salö att rynka pannan. – Det bygger på en daterad uppfattning, säger han till SVT Sápmi.
Vissa besitter en särskild förmåga att lära sig språk, visar studier. Den verkar korrelera med intelligens – men bara delvis. Språkbegåvning är en naturlig fallenhet, enligt Niclas Abrahamsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning. I en artikel i Svenska Dagbladet. svd.se, lyfts olika vinklar på vad språkbegåvning är – om att testa språkförmåga, att motivation spelar in för att vilja lära sig ett språk, att hur intelligent inlärararen är påverkar liksom hjärnans arbetsminne, samt arv och miljö. Språkbegåvning är en naturlig fallenhet – erfarenhet av språkinlärning ger dig snarare en språkmedvetenhet
Liberalerna föreslår obligatorisk språkbedömning för tvååringar som inte är inskrivna på förskolan. Bedöms de ligga efter i svenska ska de omfattas av förskoleplikt och sättas på språkförskola. Om föräldrar ändå inte lämnar sina barn på förskolan ska de kunna orosanmälas. Språkforskaren Niclas Abrahamsson kritiserar utspelet för att peka ut redan utsatta grupper – och för att det saknar vetenskaplig grund. I augusti presenterade Liberalerna en rad förslag, där ett av dem var att det ska bli obligatoriskt för tvååringar som inte är inskrivna på förskolan att göra en språkbedömning hos BVC. Och de barn som bedöms ligga efter i svenska ska ha förskoleplikt och erbjudas plats på språkförskola. – Det är en viktig del för att hålla ihop kunskapstrappan som börjar så tidigt och där språket är avgörande. Det är svårt att klara sig utan svenska i Sverige och man riskerar att hamna i värre utanförskap, sa Liberalernas partiledare Johan Pehrson under en pressträff.
