Den skandinaviska tropismen i modèle québécois
Artikeln som publicerades i The Conversation belyser den skandinavistiska tropismen inom Parti québécois, från René Lévesques intresse för svensk socialdemokrati till Paul St-Pierre Plamondons hänvisningar till den danska migrationspolitiken.

Christophe Premat är professor i franska med kulturvetenskaplig inriktning vid Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet. Hans forskning fokuserar bland annat på politiska diskurser och på hur franskspråkig soft power formas och utvecklas. Han är även föreståndare för Centrum för Kanadastudier.
Skandinavien fungerar därmed som en föränderlig referenspunkt i utformningen av ett québeciskt samhällsprojekt. Perspektivet anknyter till forskning om modèle québécois och hur modellen formats genom jämförelser med nordiska samhällsmodeller.
Hos René Lévesque var framför allt Sverige en viktig referenspunkt för föreställningen om ett socialdemokratiskt Québec. Den skandinaviska erfarenheten förknippades med omfördelning, social dialog, statlig intervention och möjligheten för små nationer att förena ekonomisk modernisering med en stark välfärdsstat och politisk autonomi. Skandinavien bidrog därmed till att formulera flera av de idéer som senare kom att förknippas med modèle québécois: en aktiv stat, sociala kompromisser och institutioner anpassade till Québecs nationella särart.
Under senare PQ-regeringar blev den explicita skandinaviska referensen mindre framträdande, även om vissa reformer – inte minst familjepolitiken och utbyggnaden av subventionerad barnomsorg från slutet av 1990-talet – uppvisade tydliga likheter med nordiska välfärdspolitiska lösningar.

Paul St-Pierre Plamondon (2021)
Med Paul St-Pierre Plamondon återkommer Skandinavien som explicit jämförelsehorisont, men referensens funktion förändras. Tyngdpunkten förskjuts delvis från den svenska socialdemokratiska modellen till Danmark och frågor om migration, demografi, språklig sammanhållning och välfärdsstatens långsiktiga hållbarhet. Den skandinaviska tropismen handlar därmed inte längre enbart om hur ett québeciskt socialt system kan byggas, utan också om vilka politiska, demografiska och institutionella villkor som anses krävas för att bevara det.
Ur ett perspektiv centrerat på modèle québécois synliggör artikeln därför en viktig kontinuitet bakom denna förändring. Skandinavien fungerar under olika perioder som en jämförande resurs genom vilken Parti québécois kan föreställa sig Québec som en liten nation med kapacitet att utveckla egna institutioner och förena nationellt självbestämmande med ett omfattande socialt projekt. Det som förändras från Lévesque till St-Pierre Plamondon är framför allt vilka delar av den skandinaviska erfarenheten som väljs ut och görs relevanta för Québec. Den skandinavistiska tropismen kan därmed förstås mindre som imitation än som en process av selektiv appropriering, översättning och omtolkning av utländska modeller i konstruktionen av modèle québécois.
Senast uppdaterad: 2026-09-29
Sidansvarig: Romanska och klassiska institutionen