Donroe-doktrinen och den transatlantiska osäkerheten

Den 7 maj hölls ett hybridseminarium vid Nordiska latinamerikainstitutets bibliotek på Stockholms universitet med professor David G. Haglund från Queen’s University i Kanada som huvudtalare. Utgångspunkten för seminariet var den så kallade “Donroe-doktrinen”, ett begrepp som vuxit fram under Donald Trumps politiska återkomst och som syftar på en möjlig omtolkning av USA:s strategiska roll i världen.

Haglund tog avstamp i Monroe-doktrinen från 1823, som länge kommit att symbolisera en amerikansk idé om att Europa och Nordamerika skulle hålla sig utanför varandras politiska sfärer. Samtidigt betonade han att föreställningen om USA som historiskt isolationistiskt ofta bygger på en förenklad myt. Flera analytiker har visat att USA under stora delar av sin moderna historia snarare har varit djupt engagerat internationellt, inte minst genom NATO och den transatlantiska säkerhetsordningen efter andra världskriget.

En central fråga under seminariet var därför om Donald Trump verkligen utgör ett historiskt undantag i amerikansk utrikespolitik, eller om hans retorik snarare blottlägger en underliggande skepsis mot långvariga internationella åtaganden. Haglund menade att många amerikaner idag ställer sig frågan varför USA fortsatt ska bära en så stor del av kostnaderna för Europas försvar, särskilt när flera europeiska länder själva är ekonomiskt starka. Denna opinion, framhöll han, är viktig att förstå för den som vill analysera framtiden för den transatlantiska länken.

Diskussionen berörde även Kanada och landets relation till USA. En fråga som väcktes var huruvida Kanada, efter Trumps era, kommer att försöka normalisera och stabilisera sina relationer med sin mäktiga granne i söder. Haglund underströk att relationen mellan USA och Kanada är så djupt integrerad – ekonomiskt, säkerhetspolitiskt och kulturellt – att perioder av politisk turbulens sällan bryter de långsiktiga banden. Samtidigt menade han att osäkerheten kring USA:s framtida utrikespolitiska vägval skapar ett behov för både Kanada och Europa att tänka mer strategiskt kring sitt beroende av amerikanska säkerhetsgarantier.

Seminariet placerade därmed dagens politiska utveckling i ett längre historiskt perspektiv och visade hur debatten om USA:s globala roll återigen blivit central för förståelsen av internationell politik och transatlantiska relationer.