Sök
Du söker nu på webbplatsen "Bolincentret för klimatforskning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 121-140 av 149 träffar
- Därför blir den farliga turbulensen allt vanligare
Bolincentret för klimatforskning
– Det här är något som vi återigen får lära oss att anpassa oss till, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.
- Alarmerande rapporter om Golfströmmen får mothugg
Bolincentret för klimatforskning
Léon Chafik, forskare på Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, gästade TV4 Nyhetsmorgon.
- Artikel på SvD "Inte ens de döda undgår klimatförändringarna"
Bolincentret för klimatforskning
Gustaf Hugelius, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet medverkar i artikeln.
- Permafrostens ekosystem värmer upp det globala klimatet
Bolincentret för klimatforskning
Svenska och internationella forskare har för första gången ställt samman en fullständig växthusgasbudget för permafrostregionen på norra halvklotet. Resultatet blev tvärtemot vad man tidigare trott: koldioxid, metan och lustgas som släppts ut från området under åren 2000–2020 värmer upp det globala klimatet under kommande årtionden. – Den största lärdomen för mig är att permafrostområdet faktiskt bidrar till uppvärmningen av det globala klimatet redan i dag. I många tusen år har området fungerat som en stabiliserande växthusgassänka, men nu ser vi att klimatdrivna störningar leder till en uppvärmning av jorden under kommande årtionden. Det säger Gustaf Hugelius, Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet, och ledare för det team av forskare som sammanställt den fullständiga växthusgasbudgeten. En växthusgasbudget är, kort beskrivet, en sammanvägning av alla olika flöden av växthusgaser för att räkna ut den sammanlagda effekten på jordens klimat. Forskarstudien är publicerad i tidskriften Global Biogeochemical Cycles och är den första som integrerar alla tillgängliga metoder för att göra växthusgasbudgetar i en och samma studie. Resultatet är komplext: de stora barrskogarna i Sibirien, Alaska och Kanada binder koldioxid, men det kolfällan reduceras av koldioxidutsläpp från upptinande permafrost, bränder, sjöar och floder. Räknar man även in utsläpp av den starka växthusgasen metan från tinande permafrost, våtmarker, sjöar och floder leder nettobalansen till klimatuppvärmning kommande decennier. Men klimatuppvärmningseffekten avtar över tid metanet stannar en kortare tid i atmosfären. Medeleffekten av dagens utsläpp över de kommande 100 åren är nära neutral. – En viktig lärdom från studien är att modeller som utgår från mätningar på marken ger något skilda resultat jämfört med de modeller som utgår från mätningar i atmosfären. Det öppnar upp för nya forskningsfrågor och metodutveckling. Målet är att nästa budget ska ha betydligt mindre osäkerhet, säger Gustaf Hugelius. Studien är en del av ett stort internationellt vetenskapligt initiativ för att beräkna regionala växthusgasbudgetar för alla delar av världen, Global Carbon Projekt (länk: https://www.globalcarbonproject.org/reccap ). Eftersom studien är baserad på data fram till år 2020 ingår inte mätningar från de senaste åren då nordliga ekosystem har brunnit i alarmerade omfattning och i rekordfart. Forskarna planerar därför för fortsatt övervakning. – Tyvärr tror jag att budgetarna från de här senaste rekordåren av skogsbränder och accelererande upptining av permafrost kommer att göra att vi landar på ännu mer på minus, även för koldioxid, säger Gustaf Hugelius. Studien Permafrost Region Greenhouse Gas Budgets Suggest a Weak CO2 Sink and CH4 and N2O Sources, But Magnitudes Differ Between Top‐Down and Bottom‐Up Methods är publicerad i Global Biogeochemichal Cycles http://dx.doi.org/10.1029/2023GB007969 Kontakt: Gustaf Hugelius, professor vid Institutionen för naturgeografi och biträdande föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet. Tel: 08-674 78 73, e-post: gustaf.hugelius@natgeo.su.se .
- Nu kan du skicka in ditt bidrag till det svenska klimatsymposiet
Bolincentret för klimatforskning
Våren 2022 var SMHI med och anordnande The Swedish Climate Symposium som var det första i sitt slag. Symposiet bjöd på intressanta sessioner, tillfällen att mötas och ett besök av H.K.H kronprinsessan Victoria. I maj 2024 är det dags för ett nytt symposium och redan nu kan du skicka in ditt bidrag i form av ett abstrakt. Klimatförändringarna påverkar både den fysiska miljö, det mänskliga samhället och de ekosystem vi är beroende av. I Sverige är effekterna av klimatförändringen tydliga. Här är till exempel temperaturökningen ungefär dubbelt så stor som globalt. Varje grads temperaturhöjning innebär ökad risk för mänskliga samhällen och stor, mestadels negativ påverkan på naturmiljön. Klimatforskningen spelar en avgörande roll för förståelsen av klimatprocesserna och den framtida utvecklingen av klimatet. Klimatsymposiet är en möjlighet för forskare att gemensamt reflektera och dela med sig av sina bidrag till klimatvetenskapen. Det är också en möjlighet för olika samhällsaktörer att mötas och ta del av den aktuella forskningen. Efter symposiet kommer deltagarna fått en överblick av svensk klimatforskning och deltagit i diskussioner både inom och mellan olika discipliner. Symposiet kommer beröra frågor som: Vilka kunskapsluckor finns? Hur kan vi fördjupa kunskapen om klimatförändringar och dess påverkan? Hur kan vi bäst anpassa oss och hur ser processerna för beslutsfattande ut? Vilka möjligheter till samarbeten finns? Symposiet bygger ut konceptet från förra året med en naturvetenskaplig kärna och som nu länkar tydligare till bredare samhällsfrågor. Att arrangera det här evenemanget är självklart för SMHI tack vare vår plats inom klimatrelaterade uppdrag, forskning och tjänster, säger Ralf Döscher chef för Rossby Centre, SMHI, som ingått i organisationskommittén för symposiet. Symposiet är ett samarbete mellan SMHI, Bolincentret för klimatforskning samt de strategiska forskningsområdena BECC (Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate) och MERGE (ModElling the Regional and Global Earth system). Kika på det preliminära programmet Symposiet öppnas den 15 maj 2024 med en så kallad plenarsession med vetenskapliga presentationer om grundläggande vetenskap, om samhällets behov och utmaningar och möjligheter att möta klimatförändringarna Dag två delas programmet upp i parallella sessioner som täcker olika ämnen. Symposiet kommer också bjuda på poster- och mingelssessioner där arrangörerna hoppas på mycket interaktion, nätverkande och att deltagarna kan inleda nya samarbeten. Det är också planerat för sessioner som ska underlätta mötet mellan forskare och beslutsfattare. Programmet erbjuder många möjligheter för klimatforskare från olika discipliner, och de personer som planerar för och hanterar de praktiska konsekvenserna av klimatförändringar i Sverige, att prata med varandra. Det är en spännande chans för oss att vara med och se till att Sveriges svar på klimatutmaningen är så agilt och välinformerat som det kan bli, säger Nikki Brown forskare och forskningskommunikatör vid SMHI. Skicka in ditt bidrag senast den 18 januari Forskar du inom klimatämnena och ser en session i programmet som låter intressant så tveka inte att skicka in ditt abstrakt. Tipsa gärna andra i ditt nätverk om den möjligheten. För att kunna få ditt abstrakt godkänt behöver du skicka in det via symposiets hemsida senast den 18 januari. Efter det kommer urvalskommittén att läsa igenom alla bidrag och återkomma med ett beslut i februari.
- Klimatflyktingar kommer vallfärda till Sverige
Bolincentret för klimatforskning
Ingress
- Dags att ge första hjälpen till skogens arter i klimatkrisen
Bolincentret för klimatforskning
FN:s klimatpanel IPCC säger i sin nya rapport att den globala uppvärmningen hotar både människans välbefinnande och planetens hälsa.
- Professor Michael Tjernström medverkar i Dagens Eko
Bolincentret för klimatforskning
Bland annat om Extrem torka i Europa.
- Skyddande snötäcke på Storglaciären vid Kebnekaise smälter bort
Bolincentret för klimatforskning
Storglaciären som ligger på Kebnekaises östra sluttning är en av världens mest undersökta glaciärer. Den senaste kontrollen visade att delar av glaciärens skyddande snötäcke har smält.
- 2023 det varmaste år som har uppmätts
Bolincentret för klimatforskning
September blev den i särklass varmaste septembermånad som har noterats, avvikelsen är rekordstor.
- Arktis värms upp snabbare än beräknat
Bolincentret för klimatforskning
Uppvärmningen av Arktis påverkar hela jorden. Men att göra mätningar på det svårtillgängliga Arktis är vanskligt, vilket bidrar till att det finns relativt få observationer därifrån.
- Är Golfströmmen på väg att kollapsa?
Bolincentret för klimatforskning
Léon Chafik, forskare vid Meteorologiska institutionen (MISU), i en intervju med Dagens Nyheter. Är larmen om Golfströmmens kollaps överdrivna eller star Sverige inför risken att bli kallt som Sibirien? Svaret kan finnas i en märklig kall flack söder om Grönland.
- Tidskriften Havsutsikt | Ingen ny istid imorgon
Bolincentret för klimatforskning
Kommer Golfströmmen kollapsa på grund av den globala uppvärmningen? Eller är det bara spekulationer som drar uppmärksamheten från viktigare klimatfrågor? Oceanografen Léon Chafik förklarar varför ett av de mest dramatiska klimathoten också är det vi vet allra minst om.
- TV4 | Aprilväder
Bolincentret för klimatforskning
Gunilla Svensson intervjuades av TV4 om “aprilväder”
- Johan Eklöf i SVT Nyheter
Bolincentret för klimatforskning
Ett varmare klimat kan göra Östersjön till en utsläppskälla
- Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras
Bolincentret för klimatforskning
En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Bolincentret för klimatforskning samt Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet den invecklade dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem. Studien, som omfattade data från åren 2000 till 2020, använde över 1000 fältmätningar av växthusgasflöden för att konstruera de första kompletta data-drivna budgetarna för koldioxid, metan och lustgas över permafrostområdet. Resultaten understryker behovet av att förstå och mildra effekterna av klimatförändringar i denna känsliga miljö som täcker stora delar av vår planet. Enligt uppskattningarna avger permafrostområdet 50 miljoner ton kol i form av koldioxid och metan, samt 670 000 ton kväve i form av lustgas. – Framförallt utsläppen av metan bidrar till den globala uppvärmningen, medan balansen av koldioxid är nära neutral, säger Justine Ramage, forskare vid Bolincentret för klimatforskning och Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet. En kolsänka är en process där koldioxid tas upp ur luften och lagras under en lång tid, i detta fall i permafrostområdet. Här är lagringen möjlig då tjälen inte försvinner, utan är frusen året om, vilket gör att växthusgaserna förblir bundna i marken. Men med ökade utsläpp och temperaturer tinar permafrosten och omformar landskapen, därav kan man nu säga att området skiftat från en kolsänka till kolkälla. – Det är viktigt att vi utökar nätverken för övervakning, och att vi fortsätter att samordna fältobservationer, fjärranalysdata och ekosystemmodeller för att bättre kunna uppskatta och följa hur framtidens nettobudgetar för växthusgaser kan se ut. Det är avgörande för att kunna informera om effektiva strategier för att mildra klimatförändringarna och skydda stabiliteten i detta viktiga ekosystem, säger Justine Ramage. Den här studien visar hur kolbalansen i permafrostområden påverkas av den globala uppvärmningen och forskarna betonar att det finns ett brådskande behov av att samordna åtgärder för att hantera de utmaningar som den tinande permafrosten medför. – Vi ser i denna studie att klimatdrivna stegringar av bränder eller kollaps av kustlinjer accelererar utsläppen av växthusgaser från permafrostregionen. Detta påverkar hela jordens klimat. Samtidigt är effekterna ännu mer påtagliga för de människor som lever i Arktis, och de känsliga ekosystemen. Det finns ett stort behov av samordnande internationella insatser både för bättre miljöövervakning och för stöd till lokala samhällen. Säger Gustaf Hugelius, vice föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning och professor vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet. Länk till den vetenskapliga artikeln: https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2023GB007953 Kontaktuppgifter: Justine Ramage , forskare vid Bolincentret för klimatforskning och Institutionen för naturgeografi, justine.ramage@natgeo.su.se , +46 76 409 7257 Gustaf Hugelius , föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning och Professor på Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet gustaf.hugelius@natgeo.su.se , +46 70 797 29 52
- Forskare från MISU medverkar i Fysikaktuellt
Bolincentret för klimatforskning
Två av våra forskare, Jonas Nycander och Michael Tjernström , har nyligen bidragit med varsin artikel i Fysikaktuellt, Svenska Fysikersamfundets medlemstidning. Tidskriften är en central plattform för kunskapsutbyte och aktuell information inom svensk fysik.
- Bolin Days 2026
Bolincentret för klimatforskning
Välkommen till Bolin Days 2026!
- RT4 Research Day Away – save the date!
Bolincentret för klimatforskning
[Information finns bara på engelska] The theme for the meeting is “Adaptation across scales.” Climate change is here and now – how do organisms, ecosystems, landscapes, and the built environment adapt to changing conditions? But what do we really mean by “adaptation”?
- Swedish Climate Symposium 2026
Bolincentret för klimatforskning
[Information finns bara på engelska] The Bolin Centre for Climate Research; SMHI; the Strategic Research Areas MERGE and BECC; EcoChange; Centre for Climate Science and Policy Research; and KTH Climate Action Centre will host the 3rd Swedish Climate Symposium on 20–22 May 2026 in Lund, Sweden.