Forskningsprojekt inom AES

AI i verksamhetsstyrning: Synergier och spänningar mellan nya analysverktyg och förändrade förhållningssätt till styrning

Detta projekt undersöker hur automatiserat beslutsfattande och djupinlärningsalgoritmer (Artificiell intelligens) förändrar förutsättningarna för verksamhetsstyrning. Bakgrunden till detta är att en pågående teknisk utveckling mot automatiserade flöden och data-driven analys introducerar nya former av analys och nya verktyg för styrning. Syftet med detta projekt är att identifiera synergier och spänningar mellan pågående förändringar inom analyspraktik och mer traditionella förhållningssätt till styrning. Den övergripande forskningsfrågan är: Hur förändrar Artificiell intelligens grundläggande principer för verksamhetsstyrning?
Forskare: Andreas Sundström och Fredrik Svärdsten, Stockholms universitet.
Kontakt: andreas.sundstrom@sbs.su.se.

Att styra mellan krig och fred – styrning och strategisk planering i Försvarsmakten

Forskningsprojektet är ett doktorandprojekt som sker som en samverkansdoktorandtjänst med bas vid Försvarshögskolans institution för ledning och ledarskap i samverkan med Göteborgs Universitet. Projektet tar sitt avstamp i temat - Organisatoriska förutsättningar för förmågan att leda. Centralt är hur offentliga organisationerna tolkar och motiverar sitt sätt att reagera på förändringar i sin politiska och fysiska omvärld, exempelvis genom att strategiskt anpassa sin styrning i enlighet med nya förutsättningar och utmaningar. Studien utforskar hur Försvarsmaktens centrala planeringsprocess formas av förståelsen och tolkningar av osäkerheter och risker, i ljuset av organisationens expansion och pågående Natoanslutning. Avhandlingen riktar ett särskilt intresse mot hur den strategiska styrningen reflekterar de två perspektiven krig och fred och som präglas av förberedelser för krig i fredstid.
Forskare: Henrik Börjesson, Försvarshögskolan och Göteborgs universitet.
Kontakt: henrik.borjesson@gu.se.

Att styra och kontrollera det oväntade: temporalitet och flexibilitet i verksamhetsstyrning i relation till krisberedskap

I en tid där samhället utsätts för fler och mer oväntade kriser – som pandemier, cyberattacker eller krig – har Sveriges statliga myndigheter fått i uppdrag att stärka sin krisberedskap. Men vad krävs egentligen av en myndighet för att vara beredd när det oväntade händer? Och vad innebär ett fokus på krisberedskap för hur den enskilda myndigheten styr, planerar och organiserar sin verksamhet? Den här studien handlar om vad som händer när krisberedskap blir en del av myndigheters verksamhet och därmed något som de behöver styra. I stället för att fokusera på hur organisationer hanterar kriser när de väl inträffar, riktar projektet blicken mot det förebyggande arbetet: hur hanteras planering för något som är svårt att förutse? Hur styrs verksamheten i relation till okända förutsättningar? Studien fokuserar på två särskilda utmaningar. Den första handlar om tid: traditionell planering bygger ofta på antagandet att framtiden går att förutsäga, men krisberedskap kräver att vi är redo trots att vi inte vet vad som kommer att hända. Den andra handlar om flexibilitet: myndigheter behöver vid en kris kunna anpassa sig snabbt, trots att arbetssätt ofta bygger på rutiner, regler och långsiktig planering. Deltagande forskare: Andreas Sundström och Fredrik Svärdsten, Stockholms universitet.
Kontakt: fredrik.svardsten@sbs.su.se.

EU:s digitala produktpass – en studie om datadriven marknadsstyrning över gränser

Införandet av EU:s digitala produktpass (DPP) är ett framväxande fenomen där nya former av reglering, informationsstyrning och marknadsövervakning utvecklas i skärningspunkten mellan teknik, politik och förvaltning. Produktpasset ska bli en obligatorisk informationsinfrastruktur för produkter inom EU och innebär att data om ursprung, material och livscykel följer produkter genom hela värdekedjan. I Sverige aktualiserar detta nya roller och ansvar inom offentlig förvaltning, där olika aktörer både använder och bidrar till utvecklingen av denna styrteknologi. Projektet studerar hur det digitala produktpasset introduceras och tolkas i en svensk kontext. En utgångspunkt i projektet är att förstå produktpasset som en pågående sammansättning där styrning, standardisering och hållbarhetsambitioner vävs samman. Projektet belyser hur EU-baserade styrningsinitiativ omformas i nationella praktiker, samt hur gränser mellan stat, marknad och expertis omförhandlas. Forskare: Cristian Lagström, Stockholms universitet och Andreas Asplén Lundstedt, Göteborgs universitet.
Kontakt: cristian.lagstrom@sbs.su.se.

När klockorna stannar – en studie av avvecklandet av minutstyrning

Detta projekt handlar om vad som sker när etablerade styrformer ska avvecklas. Det finns förhållandevis mycket kunskap om hur styrformer skapas, etableras och lever kvar över tid samtidigt som det saknas empiriska analyser av de organisatoriska, infrastrukturella och praktiska hinder som uppstår när etablerade styrformer förlorar legitimitet och ska tas bort. Projektet studerar avvecklingshinder i en tid då flera samtida reformambitioner betonar vikten av minskad detaljstyrning, ökad tillit och mer ändamålsenliga former för styrning i välfärdssektorn. Minutstyrning kan förstås som ett uttryck för en långtgående ekonomisering av välfärdssektorn där omsorgsarbete kvantifieras, mäts och följs upp genom detaljerade tids- och ersättningssystem. Studien undersöker empiriskt två kommuner som uttryckligen arbetar för att avskaffa minutstyrning i hemtjänsten och införa mer ändamålsenliga styr- och organiseringsformer.
Deltagande forskare: Cristian Lagström och Fredrik Svärdsten, Stockholms universitet.
Kontakt: cristian.lagstrom@sbs.su.se; fredrik.svardsten@sbs.su.se.

Redovisningens roll vid samverkan

Detta avhandlingsprojekt handlar om hur redovisning skapar och överskrider gränser. Ur de senaste decenniernas reformering av offentlig sektor och dess betoning på organisationsgränser har behovet av samverkan vuxit fram. Trots att samverkan prioriteras är det svårt att få samverkansinitiativ att hålla eller leda till tilltänkta resultat. Den här avhandlingen studerar ett specialfall som försöker bryta det väldokumenterade mönstret att den egna organisationens resurser styr. Studien visar hur ett finansiellt samarbete flyttar gränser samt skildrar hur gränser både kan underhållas och överbryggas.
Forskare: Anna Villaume Silberstein, Stockholms universitet.
Kontakt: anna.villaume-silberstein@sbs.su.se

Research on Collaboration (RoC) – An empirical study at Mälardalen University

I projektet genomförs en analys av styrning och ledning av samverkan mellan universitet och omgivande samhälle. Projektet bedrivs inom ramen för forskningsmiljön Research on Collaboration (RoC) vid Mälardalens universitet.
Deltagande forskare: Karin Axelsson, Linda Höglund och Maria Mårtensson.
Kontakt: linda.hoglund@mdu.se.

Samverkan mellan akademi och myndighetspraktik

Vilka är behoven av samverkan mellan forskning och myndighetspraktik idag? Vilka frågor behöver ställas och vilka problem behöver hanteras? Hur kan samverkan organiseras på bästa sätt för att möta dagens behov? Det här projektet svarar på dessa frågor genom att göra en genomlysning av behov och förväntningar hos AES medlemsmyndigheter. Projektet undersöker även hur kunskap skapas i samspelet mellan forskning och praktik samt vilken påverkan detta har i statsförvaltningen.
Deltagande forskare: Fredrik Svärdsten och Fredrika Wiesel.
Kontakt: fredrika.wiesel@sbs.su.se.

Strategisk ledning och styrning av samverkan

I projektet genomförs en analys av strategisk ledning och styrning av samverkan vid Eskilstuna kommun och deras samverkan med polismyndigheten. Projektet bedrivs inom ramen för Research on Collaboration (RoC) som är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid Mälardalens universitet.
Deltagande forskare: Karin Axelsson, Linda Höglund och Maria Mårtensson.
Kontakt: maria.martenssonhansson@lnu.se.

Säkerhet utan internrevision?

Inom praktik och forskning om bolagsstyrning utgör internrevision en viktig del av ”bolagsstyrningsmosaiken” genom att ge styrelsen och revisionsutskottet säkerhet. Ändå saknar drygt hälften av alla bolag på Stockholmsbörsens large-caplista en internrevisionsfunktion. I det här projektet studerar vi hur revisionsutskottet skaffar sig säkerhet utan internrevision genom att analysera hur gränser kring säkerhetsgivande förändrats för olika professionella grupper i de digitaliserade internkontrollsystemen. Studien bidrar till kunskapen om förhållandet mellan utvecklingen av teknologi och professionellt arbete: hur arbete och professioner runt revision förändras på grund av digitaliseringen.
Forskare: Gunilla Eklöv Alander och Mikael Holmgren Caicedo, Stockholms universitet.
Kontakt: gunilla.eklov.alander@sbs.su.se.

Tid för omsorg? Studier om tidsstyrning i hemtjänsten

I projektet studeras begreppet ”minutstyrning”, praktiskt arbete kring planering av omsorgsbesök i hemtjänsten och relaterade maktstrukturer och idéer om kvalitet. Tidigare styrningsforskning och arbetslivsforskning har visat att styrning kan ha uttalat negativa effekter på medarbetares välbefinnande. I det här projektet vänds perspektivet, och med hjälp av observationer, intervjuer och arkivstudier analyseras hur arbetare inom hemtjänsten påverkar styrningen. Den övergripande forskningsfrågan är: Hur uttrycker hemtjänstarbetare sina idéer om styrning och vilka konsekvenser har detta för styrningen? I projektets delstudier visas hur hemtjänstarbetare agerar både individuellt, lokalt och nationellt för att förbättra styrningen av sitt arbete. Projektet pågår 2021-2026 och utmynnar i en doktorsavhandling.
Forskare: Åsa Plesner, Stockholms universitet.
Kontakt: asa.plesner@sbs.su.se.

Utmaningar och möjligheter med samverkan

I projektet genomförs en analys av en samverkansmodell. Projektet bedrivs i samverkan mellan forskningsmiljön Research on Collaboration (RoC) vid Mälardalens universitet och Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Deltagande forskare: Kim Eriksson.
Kontakt: kim.eriksson@lnu.se.